Söndagen den 20 juni 2021 - klockan 09:31

SPT utkommer varannan fredag.
Sök          Sökhjälp
« Föreg. Nästa »


Innehåll tidigare nummer


2006-09-25

SPT
NR 11
4/6 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE

Min tro och kyrkans tro


ARTIKLAR

NIKLAS ADELL
Reformismens väg. Om socialdemokratin och kyrkan.
Journalisten Jesper Bengtsson har på uppdrag av socialdemokraterna skrivit boken Reformismens väg, om socialdemokratin och kyrkan. Den målar upp en djupgående motsättning mellan konservativa svartrockar och en progressiv för kyrkan nydanande socialdemokrati. Därmed blir också (S) oförståelse av kyrkans väsen belyst. Socialdemokratins ambition för Svenska kyrkan har aldrig varit att visa trohet mot hennes apostoliska allmänkyrkliga identitet utan att i stället att med makt behärska kyrkan, få kontroll över henne och i praktiken göra henne till en spegling av partiets åsikter och samtidens opinioner. – Recensenten har varit präst i S:t Hans kyrka, Landeryds församling i Linköping.

OLOF EDSINGER

Väckelserörelsen och socialismen – historisk konflikt som kastar ljus över samtiden
Väckelserörelserna och arbetarrörelsen arbetade såväl i samförstånd med gemensamma intressen som i tydlig motsättning. För väckelserörelserna var arbetarnas villkor viktiga, samtidigt som utvecklingen skulle ske i demokratisk och fredlig samverkan med arbetsgivarna. Arbetarrörelsens aversion mot religion och kyrka väckte också anstöt inom frikyrkligheten. Olof Edsinger, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen och författare till boken Samförstånd eller klasskamp – väckelserörelsen i mötet med socialismen (SEA 2021), beskriver här kortfattat utvecklingen under artonhundratalets slut och hjälper oss därmed att förstå samhällsutvecklingen under det senaste seklet.

CHRISTIAN BRAW

Skatten i åkern. Om Bengt Hägglunds teologiska författarskap, II
För Bengt Hägglund, professor i dogmatik i Lund, stod nåden i Kristus i centrum för teologin, vilket lyfts fram i denna andra del av Christian Braws artikel. Till Hägglunds forskningsinsats hör också att denne visade på trons kontinuitet genom hela kyrkans historia, en trosregel, en regula fidei, som såväl visar på trons enhet som utgör ett korrelat mot villfarelsen. Artikelförfattaren är präst, docent vid Åbo akademi och författare till åtskilliga teologiska och skönlitterära böcker.

HAKON LÅNGSTRÖM

ID-kapning
Att kunna identifiera sig är viktigt i vår tid. Och har så alltid varit. Identitetskapningar har blivit vanligare, men den första berättas det om redan i Första Moseboken. Så är det bland människor. Men identitetskapningar gäller inte bara människor. Försök görs och har gjorts också i fråga om Gud. Men det finns identitetskontroller. Om detta skriver domprost em. Hakon Långström i denna artikel.

REFLEX

Berit Simonsson påtar i Arontorps rosenjord


FÖR PREDIKAN

PATRICK PETERSSON RYDSTEN
Andra söndagen efter Trefaldighet


PER UDDLING

Tredje söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 10
21/5 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE

Kyrkans bekännelse och partiernas ideologier


ARTIKLAR

KLAS HANSSON
Kyrkomöte och partipolitik – en harmonisk förening?
Till hösten är det kyrkoval. Få tillfällen i Svenska kyrkan gör hennes partipolitiska bindningar så tydliga som just valet. Flera av riksdagspartierna ställer upp i kyrkovalet med egna listor. Andra partigrupper är formellt fristående från sina moderpartier men präglade av deras ideologier. Endast tre grupperingar i kyrkomötet är partipolitiskt fristående. I denna artikel analyserar författaren hur detta partipolitiska inflytande i Svenska kyrkan vuxit fram och hur kyrkomötesreformerna under det senaste seklet har främjat detta. Författaren lyfter också fram tio exempel på frågor och beslut i Kyrkomötet som på ett tydligt sätt varit präglade av riksdagspartiernas ställningstaganden. Kyrkomötets beslut blir en spegling av riksdagens. – Klas Hansson är docent i kyrkohistoria och har tidigare varit direktor vid ärkebiskopens kansli samt chef för Svenska kyrkan i utlandet. Han har bl.a. kommit ut med boken Kyrkomöte och partipolitik, Politisk påverkan på Svenska kyrkans kyrkomöte 1930–2018.

CHRISTIAN BRAW

Skatten i åkern. Om Bengt Hägglunds teologiska författarskap, I.
Bengt Hägglund, professor i dogmatik i Lund, porträtteras här av Christian Braw, präst och docent. Såväl Hägglunds forskning och författarskap som hans personlighet belyses. Att Hägglunds böcker, och då inte minst Teologins historia, haft stor betydelse för många blivande präster är tveklöst. Det fanns andra professorer i Lund som kanske var färgstarkare, men Hägglund hade ödmjukheten att inte vilja lysa själv utan att belysa Jesus Kristus. Artikeln publiceras också med anledning av att hundraårsdagen av Hägglunds födelse inföll ganska nyligen, nämligen den 22/11 2020.

MARKUS KLEFBECK

Barnens bästa bibel?
Barnbiblar finns det i dag ganska många av. Den senaste och mycket uppmärksammade, Sören Dalevis Barnens bästa bibel får här en genomlysning av Markus Klefbeck, präst i Södra Vedbo pastorat.

REFLEX

Per Dahl fastnar i det identitetspolitiska moraset


KOMMENTAR

Präst dömd för kommunion i sakristian
Jobbfloskler


FÖR PREDIKAN

ANDERS BROGREN
Annandag Pingst


DANIEL GUSTAFSSON

Heliga Trefaldighets dag


GUNNAR BLIDÖ

Första söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 9
7/5 2021 • ÅRGÅNG 63
LEDARE
Dopen inför post-pandemins tid – från folkkyrka till minoritetskyrka


ARTIKLAR

KJELL PETERSSON
Gör dopet någon skillnad?
Rubriken fråga är retorisk, om nu någon skulle förstå annat. För dopet gör skillnad. Författaren, som är prost em. och teol. dr, gör här en genomgång av hur dopet gör skillnad, dess betydelse för en människa, för tron, livet och det eviga livet.

CAROLINE EDLUND

Professionsutövning och New Public Management, II
Här fortsätter författaren, präst och teol.dr., sin genomlysning av hur New Public Management (NPM) fått stort genomslag inte bara inom företagsvärlden utan även inom den offentliga sektorn – och i Svenska kyrkan. Frågan är huruvida NPM i sig kan vara en tillämpbar styrmodell för kyrkan. Den avhandling som ligger till grund för artikeln kan beställas. Se information efter artikeln!

BJÖRN FYRLUND

Att återgå till det normala
I en pandemisituation som varken samhälle eller kyrka upplevt tidigare, ställs kyrkan inför nya frågor, utmaningar och försök att finna lösningar. Detta gäller inte minst gudstjänsterna – mässan med ordets förkunnelse och sakramentets firande och utdelande. I brist på goda och teologiskt genomtänkta råd från Svenska kyrkans biskopsmöte har vi fått se många olika lösningar. Teol. dr Björn Fyrlund väckte ett antal frågeställningar i SPT 2/2021. I nr 5/2021 gav Johan Alberius och Marco Aldén kompletterande synpunkter liksom Mikael Isacson och Mikael Löwegren samt Judith Fagrell i nr 8/2021. Här avslutar Fyrlund diskussionen, vilken även kommenteras av redaktören under Kommentarer.

REFLEX

Ann Lång funderar över Guds konstruktioner – och ingenjörers


KOMMENTAR

Mässfirandet i pandemitider


FÖR PREDIKAN

GUNNAR WEMAN
Kristi Himmelsfärds dag


ZACK LINDAHL

Söndagen före pingst


GÖRAN LANDGREN

Pingstdagen


SPT

NR 8
23/4 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE

Kyrkans och församlingarnas ekonomi – en del i att vara kyrka

ARTIKLAR

CAROLINE EDLUND
Professionsutövning och New Public Management, I
New Public Management (NPM) har fått stort genomslag inte bara inom företagsvärlden utan även inom den offentliga sektorn – och i Svenska kyrkan. I sin doktorsavhandling visar artikelförfattaren på konflikten mellan olika förhållningssätt utifrån å ena sidan den teologiska aspekten, själva innehållet i vad kyrkan är och gör, och å andra sidan det mätbara i tid och statistik. Frågan är huruvida NPM i sig kan vara en tillämpbar styrmodell för kyrkan. Författaren är präst och enhetschef för individ- och familjerådgivning i Örebro pastorat. Hennes avhandling lades fram 2020 vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi.

MARKUS HAGBERG

Kyrka och organisationsteori
I denna recensionsartikel om boken Kyrkligt ledarskap i organisationsteoriernas värld granskas den chefs- och ledarskapskultur som vuxit fram inom Svenska kyrkan. Kyrkoherden har alltmer blivit chef och i en viss mening allt mindre ledare. Chefskapet har också inneburit en funktionalisering av kyrkoherdens roll. Man skulle kunna tala om en avteologisering av ämbetet.

MIKAEL ISACSON & MIKAEL LÖWEGREN

Förlängd kommunion – en rimlig nödlösning
I denna artikel beskriver författarna hur de i sina församlingar tillämpat förlängd kommunion under pandemin. Just nu är detta en rimlig lösning men är dock inget annat än en nödlösning under onormala omständigheter. Mikael Isacson är teol. dr och kyrkoherde i Kungälv-Ytterby församling. Mikael Löwegren är föreståndare för Laurentiistiftelsen i Lund.

JUDITH FAGRELL

Svenska kyrkan i nöd och nåd
Hur en församling hanterat gudstjänstlivet under pandemin visar på dess kyrkosyn. Inställda eller flerfaldigade gudstjänster handlar om ecklesiologi, om mässans riktning och innehåll, om människors längtan och vår kallelse att fira gudstjänst. Författaren är präst i Svenska kyrkan och skriver återkommande om kyrka, teologi och samhälle i olika publikationer.

REFLEX

Markus Leandersson vill inte att det ska vara tyst utan schysst


FÖR PREDIKAN

CHRISTIAN BRAW
Femte söndagen i Påsktiden


HANS LUNDAAHL

Bönsöndagen


SPT

NR 7
9/4 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE

Inställd på mässa eller inställd mässa?


ARTIKLAR

KARL-ERIK TYSK
Kyrkans följsamhet mot makthavare och tidsanda
Till kyrkans förändring hör hennes ökande följsamhet inför såväl tidsandan som den dominerande makten. Detta skapar problem, otydlighet i bekännelsen, ängslan över att inte vara nog följsam, bristande relation till traditionen och kyrkans hela arv. Kyrkan har i stället blivit alltmer angelägen om att vara rätt i tiden, ett förhållningssätt som kallas presentism. En tidigare artikel om kyrkans förändringar av kyrkoherde em. Karl-Erik Tysk publicerades i SPT nr 3. I ett senare nummer följer ytterligare en artikel över detta tema.

FREDRIK SANTELL

Kaxigt att skriva om sig själv. Caroline Krook om Stockholmsbiskopar.
Stockholms stift har fått sin åttioåriga historia beskriven i en bok av biskop em. Caroline Krook. Som recensenten visar i sin recensionsartikel har boken förtjänster men också brister. Stiftets historia skildras genom dess åtta biskopar – varav författaren är en – och de profilfrågor som ofta dominerat, medan det pastorala perspektivet i viss mån saknas. I vilket fall, så är det enligt recensenten en intressant läsning och en viktig överblickande framställning.

JOHAN SUNDEEN

I otakt med tiden. Bengt Hägglund, teologin och idéhistorien, II.
I denna andra del av artikeln om Bengt Hägglund, under flera decennier verksam vid Lunds universitet, belyses hans gärning, teologi och internationella sammanhang under efterkrigstiden fram till de sista åren. Hägglund var en forskare med stark integritet, trogen sin uppgift och det lutherska perspektivet oavsett samtidens teologiska vindkantringar. Hans bok Teologins historia kom att bli ett oumbärligt översiktsverk för hela dogmhistorien. Johan Sundeen är docent vid Lunds universitet och verksam vid högskolan i Borås.

REFLEX

Jonas Lidén om fadda anrättningars kundnöjdhet


KOMMENTAR

Ett romerskt katolskt »ekumeniskt vademecum»


FÖR PREDIKAN

PER-AXEL MAGNUSON
Tredje söndagen i Påsktiden


THOMAS GUSTAFSSON

Fjärde söndagen i Påsktiden


SPT

NR 6
26/3 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE

Om kroppens uppståndelse
Ekumenik och interreligiös samverkan


ARTIKLAR

JOHAN SUNDEEN
I otakt med tiden. Bengt Hägglund, teologin och idéhistorien, I
Bengt Hägglund (1920–2015) var under flera decennier docent och professor huvudsakligen vid Lunds universitet. Som artikelförfattaren visar var Hägglund en forskare med stark integritet, trogen sin uppgift och det lutherska perspektivet oavsett samtidens teologiska vindkantringar. Hägglunds mest kända och lästa bok är Teologins historia, ett oumbärligt verk för var och en som vill ha en bred och koncentrerad framställning av kyrkans hela dogmhistoria.

Till minne av Bengt Hägglund 100 år skulle en konferens med temat »Vattna rötterna, så växer kronan» ha ägt rum i Lund. P.g.a. pandemin blev den tyvärr inställd. De här publicerade artiklarna bygger på ett föredrag som Johan Sundeen, docent vid Lunds universitet och verksam vid högskolan i Borås, då skulle ha hållit.


BENGT HOLMBERG

Exegetiskt om Markusserien: Påskdagen
Kristus är uppstånden! Denna nu så självklara kungörelse på Påskdagen får här en exegetisk bakgrund och kommentar utifrån hur evangelisten Markus framställde händelsen. I förra numret av SPT fanns motsvarande exegetiska analys av Markus framställning för dagarna fr.o.m. Palmsöndagen t.o.m. Långfredagen. Författaren är professor em. i Nya testamentets exegetik.

MARCO ALDÉN

Back to Church Kit
Församlingar måste börja förbereda sig på hur man ska manifestera att man kan samlas till att fira mässa i kyrkorna igen. För den dagen kommer. Även om ingen ännu riktigt vet exakt när, så närmar den sig. I Två Systrars kapell förbereder man ett «Back to Church kit«. I denna artikel skriver Marco Aldén, präst i Två Systrar, lite om hur man tänker kring detta. Förhoppningsvis vill fler församlingar dela med sig av hur man tänker och ge fler tips och idéer.

PER-AXEL SVERKER

Uppenbarelsen i Kristus och i Bibeln
I denna artikel presenteras John Stott och dennes evangelikala teologi med fokus på Bibeln som en del av den gudomliga uppenbarelsen. Stott skulle ha fyllt 100 år under 2021. I Sverige lästes Stott i ganska breda sammanhang, såväl bland frikyrkliga och evangelikala som bland låg- och högkyrkliga inom Svenska kyrkan. Enklast kan man nog säga att han främst lästes bland dem som var starkt medvetna om Bibelns uppenbarelse om Jesus. Artikelns författare har varit lärare bl.a. vid Örebro Teologiska Högskola. Han har doktorerat på en avhandling om John Stotts teologi. Under våren publicerar han en bok med titeln Frälsningens ord till förändringens värld: Bibel och evangelium i John Stotts teologi.

REFLEX

Johan Thelin lider av åldersnoja och profeter


KOMMENTAR

Tankar kring en ny generalsekreterare


FÖR PREDIKAN

BENGT HOLMBERG
Påsknatten och Påskdagen


CARL SIXTEN BLOCK

Annandag Påsk


MARCO ALDÉN

Andra söndagen i Påsktiden




SPT

NR 5
12/3 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE

Mångfalden är Svenska kyrkans möjlighet och rikedom


ARTIKLAR

LEANDER FRANKE
Delaktighet, rymdmusik och böner i dramats form
Att Svenska Missionsförbundet sedan sitt grundande 1878 genomgått ett »försvenskkyrkligande» är påtagligt. Sedan sextiotalet har framför allt liturgin med nytillkomna handböcker närmat sig Svenska kyrkans. Författaren, som är organist i Tölö-Älvsåkers och Falkenbergs pastorat, ger här en överblick över förändringarna med fokus på musiken och psalmerna, där inte minst kompositörer som Sven-Eric Johanson och Sven-Erik Bäck haft ett stort inflytande.

BENGT HOLMBERG

Exegetiskt om Markusserien i Stilla veckan
Att predika i Stilla veckan och påsk är inte enkelt. Budskapet är givet – från Jesu intåg i Jerusalem till instiftandet av nattvarden, natten i Getsemane och korsfästelsen. En fördjupande exegetisk kommentar till bibelläsningarna kan därför vara till stor hjälp. Artikelförfattaren, som är professor em. i Nya testamentets exegetik, ger här en ingående exeges både av själva skeendet som det berättas hos Markus och den gammaltestamentliga bakgrunden. I nästa nummer kommer en exeges inför Påskdagen.

JOHAN ALBERIUS & MARCO ALDÉN

Teologin finner sin praxis – i pandemitider
Det har varit svårt att finna en gemensam linje kring hur mässfirande och kommunion ska kunna ske under pandemin. Råden från biskoparna har varit bristfälliga, och varje pastorat och församling har funnit sin egen väg. I en tidigare artikel ställde Björn Fyrlund en del frågor inför vad som sker. Här svarar två präster från Två Systrars församling i Kalmar på hur man tänkt teologiskt och löst situationen praktiskt.

REFLEX

Maria Löfberg begrundar vår tids tre pandemier


KOMMENTAR

Bibelöversättningsfrågan och hur Bibel 2000 används


FÖR PREDIKAN

LEIF NORDLANDER
Palmsöndagen


MIKAEL LÖWEGREN

Skärtorsdagen


SÖLVE HJALMARSSON

Långfredagen


SPT

NR 4
26/2 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE

Underkänt för Svenska kyrkans utbildningsinstitut


ARTIKLAR

JOHAN SUNDEEN
Nyutgivning av historiska motståndsdokument
Under Andra världskriget publicerades en rad initierade artiklar i Svenska Dagbladet om utvecklingen i det nationalsocialistiska Tyskland. Att de beskrev en totalitär stat inifrån var uppenbart. Däremot var författaren okänd. I själva verket var de skrivna av den dåvarande kyrkoherden i Svenska församlingen i Berlin Birger Forell. Efter mer än 75 år har nu dessa texter gjorts tillgängliga för allmänheten.

MARIA ECKERDAL

Yngve Brilioths syn på liturgin och kyrkans kontinuitet, II
Här fortsätter teol. dr Maria Eckerdals artikel om ärkebiskop Yngve Brilioths strävanden att förnya den svenska kyrkans liturgi och nattvardsliv. Artikelns första del publicerades i förra numret av SPT.

KARL-HENRIK WALLERSTEIN

Slaget om Bibeln och dess tillförlitlighet
I denna artikel diskuterar författaren, teol.dr och kyrkoherde i Göteryds pastorat, den moderna bibelvetenskapen och dess ifrågasättande av de gammaltestamentliga böckernas tillkomst, datering och författarskap. I vad mån hade Mose själv del i Moseböckernas tillkomst? Är Jesajas bok skriven av tre olika författare under olika epoker eller av en och samme Jesaja?

STEN HIDAL

Bibelöversättning och kristologi
I denna artikel kommenterar författaren det översättningsarbete som ledde fram till Bibel 2000. Framför allt lyfts frågan om kristologisk tolkning eller ej av olika bibelställen. Författaren är professor em. i Gamla testamentets exegetik och var anställd av Bibelkommissionen i arbetet med den gammaltestamentliga delen av Bibel 2000.

REFLEX

Berit Simonsson varnar för varg i vargatider


KOMMENTAR

Överklagandenämnden om Härnösand


FÖR PREDIKAN

AXEL FORS
Tredje söndagen i Fastan


KJELL BLOMBERG

Midfastosöndagen


JAN BERGENDORF

Jungfru Marie bebådelsedag


SPT

NR 3
12/2 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE

Prästens närvaro och kontinuitet


ARTIKLAR

KARL-ERIK TYSK
En kyrka i radikal förändring
I denna artikel visar kyrkoherde em. Karl-Erik Tysk hur Svenska kyrkan har förändrats under de senaste drygt hundra åren. Den konsekventa demokratiseringens konsekvenser blir synliga på många sätt – genom att läroämbetet inte längre har en självklar plats i de styrande organen, genom den partipolitiska dominans som i dag gäller, genom att kyrkans och församlingarnas organisationsformer hämtats från den kommunala och statliga strukturen. Detta är den första av tre artiklar, i vilka författaren tar upp hur Svenska kyrkan förändrats under det senaste seklet. De övriga artiklarna publiceras i SPT framöver.

BIÖRN FJÄRSTEDT

Tänka om och tänka nytt om kyrkan
Kyrkosyn och nya sätt att vara kyrka. Om detta skriver här förre biskopen i Visby Biörn Fjärstedt. I en tid då allt färre firar gudstjänst krävs att kyrkan finner nya mönster för sitt gudstjänstliv. Författaren finner vid stranden till Gennesaret en modell som skulle kunna kallas »glödhögsecklesiologi».

MARIA ECKERDAL

Yngve Brilioths syn på liturgin och kyrkans kontinuitet, I
Vad ärkebiskop Yngve Brilioth (1891–1959) skrev för 80–100 år sedan om liturgin och nattvarden, om kyrkan och församlingens gemenskap och om prästen och lekfolket har en märklig aktualitet. Här dras präst och församling in i det liturgiska skeendet. Kallelsen att delta i mässan gäller varje kristen. Brilioth betraktade liturgin som ett objektivt skeende, ett uttryck för evangeliets trosinnehåll. Här finns också hans ecklesiologi, att kyrkan är en del av evangeliet och att kyrkan är beroende av liturgin, eftersom det är genom denna som Kristus blir synlig i nådens medel. Brilioths tankar om liturgin som ett tecken på och instrument för kyrkans kontinuitet presenteras här av teol. dr Maria Eckerdal, som bl.a. skrivit avhandlingen En katolsk liturgi för en katolsk kyrka, Yngve Brilioths liturgiska reformsträvanden 1914–1942. Artikelns andra del publiceras i nästa nummer av SPT.

BENGT HOLMBERG

Ratzingers opus magnum
Den för ca tio år sedan utgivna trilogin om Jesus från Nasaret av förre påven Benedikt XVI, Joseph Ratzinger har kommit i en nyutgåva. I denna recensionsartikel konstaterar recensenten, professor em. i Nya testamentets exegetik, att boken bör finnas i varje prästs bibliotek. Och läsas, förstås. För detta verk på nästan 700 sidor ger en bild av Jesus som är utöver det vanliga, en rik, spännande och övertygande bild av kyrkans Herre.

REFLEX

Per Dahl privatiserar – inte


KOMMENTAR

Mässfirande under en pandemi


FÖR PREDIKAN

JAN HAGLUND
Första söndagen i Fastan


FREDRIK BORGLIN

Andra söndagen i Fastan


SPT

NR 2
29/1 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE

Inför en ny bibelöversättning


ARTIKLAR

STEPHEN PLATTEN
Det anglikanska England år 2020
I denna personliga reflektion över Church of England skildrar biskop Stephen Platten1 sin kyrkas utveckling under de senaste decennierna. Han berör såväl kyrkans ställning i samhället som det ökade inflytandet från den evangelikala rörelsen och situationen för den mer anglokatolska traditionen. Översättningen har gjorts av Jan Henningsson.

FLEMMING BAATZ KRISTENSEN

Kristi Kyrka i Folkekirkens land
Att Bo Giertz haft ett påtagligt inflytande över svenskt kyrkoliv är väl känt och ovedersägligt. När Expressen för några år sedan presenterade en lista över vilka läsarna valde som nittonhundratalets främsta romaner så fanns Stengrunden med i toppskiktet. Och när Kyrkans Tidning ställde frågan om vilka som betytt mest för Svenska kyrkan under 1900-talet så kom Giertz på första plats. Men även om hans inflytande på det svenskkyrkliga skeendet varit betydande har än mer avgörande varit den andliga vägledning som hans böcker gett. Men inte bara i Sverige utan också i grannländerna. Vi får här en presentation av Giertz betydelse för kyrkofromheten i Danmark. Författaren presenteras efter artikeln som översatts från danskan av Roland Kristensson.

BJÖRN FYRLUND

Praxis söker sin teologi
Teol. dr Björn Fyrlund ställer angelägna frågor om gudstjänstlivets praxis – eller snarare frånvaro av praxis – som vuxit fram under pandemin. Det råder oklarhet om hur exempelvis streamade gudstjänster, prästens självkommunion eller kommunion under endast brödets gestalt kan teologiskt motiveras. Hur ska Svenska kyrkan och församlingarna se på detta? Han saknar biskopliga råd och teologisk klarhet.

JOHAN SUNDEEN

Postmodernismen skärskådad
Att den akademiska friheten är hotad diskuteras alltmer. I postmodernismens kölvatten frodas många tankar om maktspel och förtryckande mönster, vilket leder till rädsla och försiktighet på universiteten. I denna artikel av Johan Sundeen, docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och verksam vid högskolan i Borås, recenseras två nyligen utgivna böcker, vilka utifrån olika utgångspunkter skärskådar såväl bakgrunden till utvecklingen som de konsekvenser den riskerar att få för våra gemensamma intellektuella viktigaste institutioner – universiteten.

REFLEX

Ann Lång minns jular att minnas


KOMMENTAR

Messias försvann ur nyårsdikten


FÖR PREDIKAN

NICLAS LARSSON
Kyndelsmässodagen


ANDERS REINHOLDSSON

Fastlagssöndagen


PETER BEXELL

Askonsdagen


SPT

NR 1
15/1 2021 • ÅRGÅNG 63


LEDARE

Valstrategi eller evangelisationskampanj?


ARTIKLAR

STEN HIDAL
En delad nation
Det amerikanska presidentvalet har visat på en djupt splittrad nation. Att ena landet blir en svår uppgift för den som om några dagar svär presidenteden. Men det är inte första gången i historien som ett land är splittrat. Författaren, professor em. i Gamla testamentets exegetik i Lund, tar här upp några andra exempel, dels från det förra seklet, dels från biblisk tid.

FREDRIK BROSCHÉ

Kristus har uppstått och lever i mig
Jesu Kristi uppståndelse är ett historiskt faktum. Men den är mer än så. Den är också ett pågående skeende i den troendes ande och liv. Uppståndelsen sker här och nu. Så tänkte både Augustinus och Luther. I denna artikel reflekterar docent Fredrik Brosché över vad detta betyder för oss, inte minst inför vårt åldrande och vår död. Att bära evighetens liv i oss redan här och nu. – Författaren har bl.a. varit studentpräst i Uppsala och föreståndare vid Kyrkans själavårdscentrum i Göteborgs stift.

MARKUS HAGBERG

Byte av uppdrag inom vigningstjänsten
Ett förslag har lagts om möjligheten att byta uppdrag inom vigningstjänsten, från diakon till präst, från präst till diakon. Förslaget som nu föreligger har emellertid påtagliga brister, vilket gör det tveksamt som text i Kyrkoordningen. Oklarheten om vad begreppet »vigningstjänst» egentligen betyder liksom en strävan att försöka skriva texten så att inget av ämbetena ska känna sig underlägset ett annat skapar oklarheter. Om detta skriver här Markus Hagberg, kyrkoherde i Södra Kållands pastorat.

REFLEX

Markus Leandersson bokar bord på landets bästa pizzeria


KOMMENTARER

Värdegrunden som finns men inte finns

Rättssäkerheten i domkapitlen



FÖR PREDIKAN

ALVE SVENSSON
Tredje söndagen efter Trettondedagen


TORD NORDBLOM

Septuagesima

SPT

NR 26
18/12 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Evigt född ur Faderns hjärta
Människosynen och inkarnationens nödvändighet


ARTIKLAR

HAKON LÅNGSTRÖM
Förunderligt och märkligt


ANDERS GÖRANZON OCH MIKAEL WINNINGE

När är tiden inne att översätta Nya testamentet?
Under senare tid har det funnits en diskussion om behovet av en ny bibelöversättning. Bland annat uttryckte Anders Alberius, som tidigare varit generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet, en sådan önskan i en artikel i SPT 23/2020. I september i år beslöt så Bibelsällskapet att en ny översättning ska göras. Om detta, om vilka principer som ska gälla och om vilken målgruppen är för översättningen, skriver här Anders Göranzon och Mikael Winninge, generalsekreterare respektive översättningsdirektor för Svenska Bibelsällskapet. Med tanke på att en ny bibelöversättning också är ett ekumeniskt projekt publiceras denna artikel även i Signum och Svensk kyrkotidning.

SVANTE ÖGREN

Kyrkokrisens början – för hundra år sedan II
I denna andra del av sin artikel fortsätter Svante Ögren, kyrkohistoriker bosatt i Sigtuna, beskrivningen av utvecklingen under 1910-talet för Svenska kyrkan, hennes relation till staten och den krissituation som hon befann sig i. Och, som sagt, vad som då skedde återverkar än i dag på Svenska kyrkans situation, inte minst genom den partipolitisering och inre sekularisering som pågått sedan decennier. Artikelns första del var publicerad i förra numret av SPT.

BERTH LÖNDAHL

I tomrummet efter Gud


REFLEX

Jonas Lidén stöter på en stötesten av kött


FÖR PREDIKAN

BO JOHANNERYD
Nyårsdagen


TOM RANDGARD

Söndagen efter Nyår


DANIEL WIHLBORG

Trettondedag Jul


MAGNUS MAGNUSSON

Första söndagen efter Trettondedagen

THOR EKWALL

Andra söndagen efter Trettondedagen


SPT

NR 25
4/12 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Medarbetarskap – med kyrkans identitet som grund


ARTIKLAR

SVANTE ÖGREN
Kyrkokrisens början – för hundra år sedan, I
Under 1910-talet var det en intensiv debatt om kyrkan, religionsfriheten och relationen mellan kyrka och stat. Det var också då, när sambandet mellan församling och kommun med början i skolväsendet började upplösas, som en strävan från politiskt håll växte fram. Kyrkan skulle mer eller mindre kontrolleras av staten, och religionsfriheten skulle även gälla inom kyrkan. Följderna av den tidens idéer och vägval präglar än i dag Svenska kyrkan. Kyrkokrisen för hundra år sedan fick dagens kyrkokris till följd. Författaren är kyrkohistoriker och bosatt i Sigtuna.

ANDERS ALBERIUS

Någon måste vägleda mig
I denna artikel skriver författaren, domprost em. och tidigare generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet, om hur mötet mellan aposteln Filippos och den etiopiske hovmannen kan ses som en modell för andligt vägledarskap. Bibeln har hos etiopiern väckt den längtan som öppnar för samtalet och vägledningen med Filippos. Men det räcker inte att språkligt förstå för att Bibeln ska öppna sig. Etiopierns exempel visar oss att det behövs en egen längtan, en medmänniska och Andens hjälp.

REFLEX

Johan Thelin ger en lektion om skiljetecken


KOMMENTAR

Skolans läromedel om kristen tro


FÖR PREDIKAN

MARKUS LEANDERSSON
Julnatten och Juldagen


JOHAN DANZ

Annandag Jul


STEFAN NYLANDER

Söndagen efter Jul


SPT

NR 24
20/11 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Prästroll i förändring


ARTIKLAR

HANS WOLFBRANDT
Växande och levande församling – ett exempel från Bohuslän
Att bygga, nytt och omstarta församlingar tillhör det mest avgörande för Svenska kyrkans framtid. För den utvecklingen behövs goda modeller. Vad får en församling att växa? Ett gudstjänstliv att utvecklas? Fler att vilja delta i mässorna? Författaren är kyrkoherde i Lysekils församling om vilken den här artikeln handlar – en god modell för församlingsförnyelse.

MARIA-HELENA KARLQVIST

En ny kyrkohandbok växer fram, II
I denna andra del av sin artikel om framväxten av den nya kyrkohandboken fortsätter författaren, som är filosofie master i religionsvetenskap (kyrkohistoria), Linköpings universitet, sin genomgång av debatten kring och kritiken mot det förslag som resulterade i Kyrkohandbok 2017. Trots den omfattande kritiken var handbokskommittén ovillig att ta till sig synpunkter. Artikeln avslöjar hur handbokskommittén direkt mörkat synpunkter, inte gjort någon rättvisande sammanställning av remissvaren och utformat den officiella utsända remissen på ett sådant sätt att den skulle ge de önskade svaren.

HAKON LÅNGSTRÖM

Sällan ställda frågor
Frågor som ingen ställer i dag är ändå frågor som kyrkan behöver svara på. I all förkunnelse med insikt i människans relation till en nådig Gud krävs att kyrkan och predikanten är tydlig med lag och evangelium, med vad som på djupet befriar en människa. Författaren är domprost em. i Stockholm.

REFLEX

Maria Löfberg är tacksam för det udda


KOMMENTAR

Tänka nytt om stift och biskop
Biskoparna om klosterlivet


FÖR PREDIKAN

MÅNS NORRSÉN
Andra söndagen i Advent


ÅKE REINHOLDSSON

Tredje söndagen i Advent


BERTIL GÖRANZON

Fjärde söndagen i Advent


SPT

NR 23
6/11 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Konstitutionell kris


ARTIKLAR

STEN HIDAL
Uppenbarelsen, Guds ord och Bibeln
Rubrikens tre huvudord är viktiga begrepp för kyrkan, men de är inte är helt enkla att definiera. I denna artikel reder författaren, professor em. i Gamla testamentets exegetik i Lund, ut begreppens ursprung, sammanhang och hur de kan förstås. SPT publicerar några artiklar om Bibeln ur olika aspekter och med olika förhållningssätt. En första artikel, av Karl Henrik Wallerstein, var publicerad i nr 21/2020.


ANDERS ALBERIUS

Ge oss en ny bibelöversättning!
Behöver vi en ny bibelöversättning? Författaren, domprost em. och tidigare generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet, argumenterar starkt för detta och motiverar varför. Det behövs en ny översättning av såväl språkliga som exegetiska skäl, och Svenska Bibelsällskapet bör ansvara för en sådan. Varför inte ha utgivningen klar till 2026 – femhundraårsminnet av den första svenska översättningen av Nya testamentet?


MARIA-HELENA KARLQVIST

En ny kyrkohandbok växer fram, I
2017 fick Svenska kyrkan en ny Kyrkohandbok. Debatten och kritiken mot den hade dock innan dess varit omfattande, både vad gällde själva processen fram till färdigt förslag som innehållsliga frågor. Trots den omfattande kritiken från liturgisk och musikalisk expertis var handbokskommittén ovillig att ta till sig synpunkter. I denna artikel granskas inte bara debatten utan framför allt de insända spontanremisserna. Här avslöjas hur handbokskommittén direkt mörkat synpunkter och inte gjort någon rättvisande sammanställning av remissvaren. I den officiella remissen har man ställt sådana vägledande frågor som skulle ge de önskade svaren. Artikeln visar hur det gick till. Författaren är filosofie master i religionsvetenskap (kyrkohistoria) vid Linköpings universitet. Artikelns andra del kommer i nästa nummer av SPT.


REFLEX

Berit Simonsson om himmelska dofter


KOMMENTAR

Härnösands stifts beslut att avskeda biskopen


FÖR PREDIKAN

BO JOHANNERYD
Söndagen före Domssöndagen


CARL MAGNUS ADRIAN

Domssöndagen


DAN SARKAR

Första söndagen i Advent


SPT

NR 22
23/10 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Yttrandefrihet, åsiktskorridor och samtalsklimat


ARTIKLAR

ANDERS JARLERT
Riddarna på Rhodos – i dag
Riddarna på Rhodos är inte den mest lästa och uppmärksammade av Bo Giertz romaner, utan den har levt i skuggan av Stengrunden och Tron allena. Men, som författaren, professor em. i kyrkohistoria, här visar så finns i Riddarna på Rhodos ingen direkt reformations- eller väckelseproblematik. Den fokuserar mer på vad som händer när man varken tar vara på kyrkans eller väckelsens arv utan förlitar sig på sin egen kraft och uppfinningsrikedom, utan att fråga efter vare sig kontinuitet eller förnyelse i djupare mening. Giertz roman har fått förnyad aktualitet med tanke på att Hagia Sofia för en tid sedan blev moské.

LENNART SJÖSTRÖM

När Sjömansvårdsstyrelsen blev SKUT
Nuvarande SKUT – Svenska kyrkan i utlandet – har en historia som kan härledas tillbaka till 1600-talet. Författaren, som under många år varit utlandspräst och även haft andra uppdrag knutna till SKUT, berättar här dess historia från begynnelsen fram till vår tid. Vad som en gång var Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse förändrades under sjuttiotalet till SKUT med en delvis annan inriktning. Behoven har minskat, liksom anslagen, förändringar som vi här får ta del av.

STIG NORIN

Främlingen mitt ibland oss
I denna recensionsartikel tar recensenten, professor em. i bibelvetenskap i Uppsala, sig an Karin Tillbergs avhandling The Outsider in Our Midst. Avhandlingen utreder hur två till synes motsägande bibeltexter ska förstås, Jes. 56:1–3 och Neh. 13. Frågan är om motsättningen är skenbar eller reell.

REFLEX

Per Dahl om ledarskapets kamp


KOMMENTARER

Episkopatets ställning
Svenska kyrkans värdegrund
Kulturverksamhet för fem miljarder


FÖR PREDIKAN

BIÖRN FJÄRSTEDT
Alla helgons dag


MARKUS KLEFBECK

Alla Själars dag


CHRISTIAN BRAW

Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 21
9/10 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Biskoparna i nödens tid


ARTIKLAR

CHRISTER FJORDEVIK
Diakoni och diakonat – några tankar i kristider
I denna artikel om diakonatet belyses både dess rötter i den tidiga kyrkan och dess renässans under 1900-talet. Diakonens uppgifter har kommit att bli olika i den romersk-katolska kyrkan och i Svenska kyrkan. I den förra har diakonen även liturgiskt större befogenheter, medan i den senare har diakonatet fått en rent karitativ inriktning. Diakonens uppgift och sändning bör emellertid synliggöras i söndagens högmässa genom att denne alltid har en aktiv roll i liturgin. Författaren är präst i Värnamo och teol. dr på en avhandling om Andra Vatikankonciliets diakonatreform.

KARL-HENRIK WALLERSTEIN

Slaget om Bibeln och dess tillförlitlighet
Frågan om Bibeln och bibelsynen är ständigt en brännande fråga för kyrka och teologi. Här diskuterar författaren den historisk-kritiska bibelsynen och hur den reducerar kyrkans och prästers tilltro till Guds levande tilltal genom Bibelns ord. I mötet med Bibeln måste man såväl inom vetenskapen som inom kyrkan beakta dess övernaturliga dimensioner. Författaren är kyrkoherde i Göteryds pastorat och teol. dr.

MIKAEL ISACSON

Fader vår – när får man använda den?
Teol. dr Mikael Isacson är kyrkoherde i Kungälv-Ytterby församling. Han har disputerat i Nya testamentets exegetik på en avhandling om Ignatios av Antiokia och är särskilt intresserad av hur Bibeln används i gudstjänst och liturgiska texter. I denna artikel utreder han hur de två versionerna av Herrens bön – Vår Fader och Fader vår – förhåller sig till varandra i liturgin, i mässor och kyrkliga handlingar. Kan det äldre alternativet, Fader vår jämställas med huvudalternativet Vår Fader? Är det fritt att använda Fader vår som enda eller första alternativ eller måste tillstånd begäras från domkapitlet? Han besvarar dessa frågor genom att utgå från förarbetena till nuvarande kyrkohandbok.

REFLEX

Ann Lång skriver om att älska i alla fall


KOMMENTARER

Troende elever blir kränkta
Koranbränning och bokbål


FÖR PREDIKAN

NIKLAS ADELL
Nittonde söndagen efter Trefaldighet


THOMAS HOLMSTRÖM

Tjugonde söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 20
25/9 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Kyrkomöte, centralisering och sprattelgubbar


ARTIKLAR

BRITT-KARIN EKSTRAND
Kyrkans liturgiska skattkista
Att återerövra försvunna eller försummade bruk kan av många skäl vara angeläget. Likaväl som det kan vara ett tydligt liturgiskt bidrag till själva skeendet i mässan kan det också vara ett pedagogiskt förtydligande. Vad betyder detta? Varför gör vi så här? Men när prästen och församlingen gräver i kyrkans liturgiska skattkista får det inte bli ett självändamål utan ska ingå i ett levande mässfirande, skriver författaren, som är komminister i Balingsta pastorat, Uppsala stift.

SVERKER JULLANDER
»Till gammalkyrkliga texter». Latinet i Otto Olssons kyrkliga vokalmusik
Otto Olsson är en av svensk kyrkomusiks giganter, kanske den störste. Till hans större verk, Requiem, Te Deum, Credo Symphoniacum, bör även läggas Sex latinska hymner. Olsson skrev i en tid då det var ovanligt med svensk kyrkomusik på latin. Ändå valde Olsson att tonsätta latinska liturgiska och bibliska texter, något som vittnar om hans syn på kyrkans katolicitet. Olssons tonspråk är traditionellt romantiskt men ändå personligt, vilket medförde att hans kompositioner under en period av musikalisk »nysaklighet» delvis kom att förbises. Under sjuttiotalet skedde dock en viss renässans. – Författaren är senior professor i musikalisk gestaltning vid Musikhögskolan i Piteå och har disputerat på en avhandling om Otto Olsson. Här skriver han om latinets ställning i Olssons kompositioner.

KARL-ERIK TYSK

Vad betyder det att de kristna glider isär?
I denna artikel diskuterar författaren, som är kyrkoherde emeritus, hur de teologiska gränslinjerna i dag inte främst går mellan kyrkosamfunden utan rakt genom dem. Detta gäller frågor som kristologi och etik. Inom den romersk-katolska kyrkan tycks finnas större utrymme för att uttrycka uppfattningar som inte är kongeniala med den officiella uppfattningen än vad som är fallet i Svenska kyrkan. Författaren menar att Svenska kyrkan här har något att lära sig, nämligen att inte avgränsa sig utan i stället inkludera dem som inte självklart anammar den officiella linjen.

REFLEX

Markus Leandersson muntrar med unikt ounika begravningar


KOMMENTARER

Folkkyrka i minoritet
Tro och solidaritets kongress


FÖR PREDIKAN

STIG NORIN
Den helige Mikaels dag


JOHAN THELIN

Tacksägelsedagen


SPT

NR 19
11/9 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Att bygga kyrka


ARTIKLAR

MAJA KARIN LINDAHL
På spaning efter samtida mystik
Finns det en dagens mystik? Författaren spanar och finner den men visar också att mystiken har djupa rottrådar i kyrkans historia. Det finns i dag en växande längtan inte bara efter en odefinierad andlighet utan också efter en djupare gudserfarenhet. Artikeln försöker definiera mystiken och dess teologi och landar i insikten att den handlar om Guds närvaro, det djupa mötet, att vara berörd av Guds kärlek. Författaren är teologie master och prästkandidat i Växjö stift.

INGVAR BENGTSSON
Bo Giertz uppväxtmiljö och val av livsväg i nytt ljus
Här presenteras nya uppgifter om Bo Giertz dop och om hans fars förhållande till tron. Vidare belyses Giertz studieväg från det att han började läsa medicin till att sedan via humanistiska ämnen ändra inriktning till att bli präst – en kallelse han inte kunde undkomma. Författaren är teol.dr och stiftsprost em.

CHRISTIAN BRAW

I anfäktelsens virvlar
I dag talar vi alltför lite om anfäktelsen, om trons utsatthet, om själens vånda, om tomheten och övermodet och Guds frånvaro. I denna artikel skriver författaren, präst och docent, om den anfäktelse som drabbade Peter Lorenz Sellergren men som också påverkade honom till den radikala omvändelse som drev ut honom ur rationalismens fängelse, ut ur alkoholism och herrskapsliv, för att i stället driva honom till Kristus. Vad Sellergren fick erfara förvandlade honom till en av de stora väckelsepredikanterna och själasörjarna till vilken många sökte sig långa vägar för att höra hans predikningar och få själavårdande råd. Men själens sökande är sig likt. Sellergrens erfarenheter är aktuella även för den moderna människan.

REFLEX

Jonas Lidén funderar över vems ansvaret är


KOMMENTARER

Kyrkligt saftkalas


FÖR PREDIKAN

KARL-ERIK TYSK
Femtonde söndagen efter Trefaldighet


ROLAND KRISTENSSON

Sextonde söndagen efter Trefaldighet


SPT
NR 18
28/8 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE
Optimisten, pessimisten och kyrklig centralisering


ARTIKLAR
ANDREAS STENKAR KARLGREN
Nödrätten i allmänkyrklig tradition
Författaren är advokat. Han har företrätt såväl enskilda som organisationer vid överklaganden av domkapitelsbeslut. Här skriver han om nödrätten i kyrkans historia. En sådan rätt kan inte generaliseras utan kräver en bedömning från fall till fall, men den är inte utesluten, eftersom kyrkorätten till sitt väsen är underkastad den gudomliga och naturliga rätten. Det krävs korrespondens med den gudomliga rätten för att rätten ska vara legitim och bindande.


HANS S.A. ENGDAHL
Jonas Jonsons Missionärerna – några kommentarer
I denna artikel fördjupar och problematiserar författaren några teman i Svenska Kyrkans Missions arbete under främst perioden 1874–1974. Utgångspunkten är den bok om Missionen som biskop em. Jonas Jonson publicerade förra året. Teman som ytterligare blir belysta är bekymmer vad gäller tysk, luthersk mission, biskopsämbetet, ekumeniken, samt att ett par personer fått en dominerande plats i boken.


JONAS JONSON
Kommentar till Engdahls artikel
Biskop em. Jonas Jonson svarar här på Hans S.A. Engdahls artikel och reflektioner utifrån Jonsons bok Missionärerna. 100 års missionshistoria kan inte sättas på en formel, därtill är den alltför komplex och rik


REFLEX
Johan Thelin om Veras saknad


KOMMENTARER
Vigselrätt och vigselplikt

Högkyrkligheten i Church of England


FÖR PREDIKAN
ÅKE ELDBERG
Trettonde söndagen efter Trefaldighet


KJELL PETERSSON
Fjortonde söndagen efter Trefaldighet


SPT

NR 17
14/8 2020 • ÅRGÅNG 62


LEDARE

Det för kyrkan normerande


ARTIKLAR

ÅSA HAGBERG
Att förklara det Outgrundliga
Det enkla och det outgrundliga. Författaren söker det språk som inte förenklar och förringar det heliga utan låter det outgrundliga lysa fram genom orden. Som att ledsaga ett barn – antingen i det omedelbart tillgängliga eller vandra med det in i en större språkvärld, in i det som inte kan sägas men ändå söker sitt språk. Men framför allt: Låt oss inte förenkla det heliga. Åsa Hagberg är författare och psalmist med särskild inriktning på kyrkliga texter. Hon var Anders Frostensonstipendiat 2006, 2009, 2010 och har i flera omgångar tagits ut till stiftelsens Psalmskola. I SPT 6/2019 skrev hon om Psalmen i vår tid.

MARIA LÖFBERG

Dagens kyrkomusik från min horisont
Här ger Maria Löfberg, tonsättare och organist i Falkenberg, sina personliga reflektioner om ny och gammal kyrkomusik. Vad krävs för att ny kyrkomusik ska bli bra? Vilken förväntan kan man ha på tonsättaren? För författaren är kombinationen av ord och musik avgörande. Ordet får förstärkas av musiken, som gärna får vara enkel men inte banal. Eller svår och mer krävande när så behövs. Maria Löfberg har också tillsammans med prästen och poeten Bertil Murray skrivit en serie psalmer för hela kyrkoåret. Båda ingår också i SPT:s redaktion.

BJÖRN FYRLUND

Psalmboksrevision förr och nu
Här diskuteras främst den psalmbok som kommit att kallas Wallins psalmbok. Författaren lyfter fram teologiska ansatser, överväganden och den teologiska rikedomen av motiv i en psalmbok. Författaren är teol.dr och ko


Skriv ut




Provprenumeration / gåvoprenumeration
ett halvår för 225 kr
BankGiro 5822-9196
.
SPT

Svensk Pastoraltidskrift
vill vara en röst för klassisk kristen tro i Svenska kyrkan på den allmänneliga kyrkans trosgrund. Tidningens perspektiv bygger på förtroende för att kyrkans Herre, Jesus Kristus, genom sin Helige Ande leder dess utveckling genom seklerna och i vår tid. Därför är arvet från fornkyrka, reformation, kyrkoväckelse av normerande betydelse också för vår kyrka.

SPT är en tidning för alla med intresse för kyrka och kristen tro – lekfolk, präster, diakoner och andra. Den utkommer varannan fredag med material av betydelse för att leva och tänka katolskt – med hela kyrkans djup och bredd – i Svenska kyrkan.

Logo5spt
_______________________
Svensk Pastoraltidskrift - Kyrkligt forum
Ansvarig utgivare:   Berth Löndahl
Webmaster:   Anders Brogren
Redaktion:   Anders, Markus, Bo, Markus, Maria, Berth, Bertil, Kjell, Tom