Filmregissören Nanna tog gott om
tid på sig att hitta sin plats i livet

--Jag växte upp i Eriksbo, och gick på Hjällboskolan sedan Angeredsgymnasiet. Jag har finska föräldrar och min pappa dog när jag var liten. Mamma kan inte så mycket svenska så jag fick tolka för henne.  Jag hade förstås olika drömmar när jag var liten, det var allt från att bli läkare till elektriker. Jag hade en hemlig dröm och det var att bli skådespelare, och jag spelade teater i Hjällbo fritisgård. Där spelade vi teater och hade rockband och drev ett café. Men till slut valde jag tre år på ekonomiprogrammet.

Varför valde du Angeredsgymnasiet?  

--På den tiden var det inte så mycket att välja på, man tog det som var nära också.

Vad gjorde du efter gymnasiet?

--Då visste jag inte vad jag skulle göra, men när jag gick ut så var det lätt att få jobb. Så jag jobbade lite med att köra ut tidningar och på kvällarna jobbade jag i olika kiosker. Ett tag  jobbade jag också som lärarvikarie som 19-åring. Sedan reste jag mycket med, min dröm var  att lära mig en massa språk. Men så hamnade jag i London ett tag. Då fick jag en utbildning på Komvux ett halvår, den handlade om information och om att skriva saker. Då fanns inte internet heller.

Vad gör du på fritiden?

--Jag umgås med familjen och har en treårig flicka och min man. Och mitt jobb ägnar jag mig även åt på fritiden.

Vad för typ av filmregissör är du?

--Jag gör dramafilm.  Jag gjordebland annat  en film som hette Flamingo och en som hette Kid Svensk och handlar om där man har två kulturer med sig,  Sedan har jag också gjort en TV-serie som gich i SVT och hette Gynekologen i Askim, som sågs av 20-åringar och uppåt.

Varför ville du bli regissör?   

--Min dröm var ju egentligen att bli skådespelare. Men sedan började jag på folkhögskola ett år och det är ett bra sätt att testa att flytta hemifrån. Där gick jag teater och sedan kom jag på att jag inte var så bra. En kompis började med film så hon drog in mig på en annan folkhögsskola  för film istället och då kände jag att det där det var mitt språk.

Vilken typ av film gillar du själv?.

--Jag gillar filmer där man blir upprörd och där man gråter och man blir arg. Och gärna blandat med humor. För jag gillar filmer som berättar om vårt samhälle, även de fula sidorna och av massa människor .

Hur länge har du varit regissör?

--I 15 år jag, men jag utbildade mig sent och gick ut när jag var 30. Sedan har jag också varit på folkhögsskolan som sagt.

Har du jobbat utomlands?

--Ja i Finland en gång när jag gjorde min första långfilm Kid Svensk. Sedan har jag varit med och gjort en kortfilm i Sydafrika.  Men jag har gått flera kurser i Europa.

Vilka filmer har du varit med i?

--Kid Svensk som sagt. Som finns att ladda ner. Sedan en del dokumentärfilmer och TV-serien 183 dagar plus lite mera.  Och nu skriver jag på en ny grej.

Vad är det bästa med ditt jobb?

--Att jag får göra min röst hörd. Vi som är från Angered eller är invandrare som inte har så mycket kultur i familjen, att vi också får höras på olika ställen. Det är viktigt, man får inte ge upp.

Vad är ditt bästa minne från Angeredsgymnasiet?

--Det var mest att vi satt och flamsade, mest med kompisarna och spelade kort. Sedan var jag med i Teater Jaja. Då tror jag att Kexan var med också.

Saknar du gymnasiet?

--Nej, när jag tog studenten så var det bästa dagen.  Lika stort som min första långfilm och när jag fick barn, haha. Det var gött.

Umgås du med någon från gymnasiet?

--Ja, det gör jag. Fast dom gick inte i min klass, men det är tjejgäng som håller ihop och träffas några gånger per år.