För att få fram svar räcker inte några enstaka intervjuer, utan det behövs mer än så. QR-koder, som leder till en anonym enkät, har tejpats upp i Westerlundskas korridorer. I enkäten finns två frågor: har du någon gång blivit kränkt av en lärare på Westerlundska Gymnasiet och om ja, vad hände?

När svaren rullade in blev jag minst sagt chockad. De flesta skriftliga svaren handlade om manliga lärare som har kränkt elever:
”Jag har en manlig lärare som trycker ned mig med ord. Han har högt sagt att jag är osmart. Han ogillar tjejer som hörs men när killarna hörs så blir det inte samma reaktion.” ”Min manliga lärare sa åt mig att skratta tystare och att ”skratta som en tjej”.”

Många elever har även känt att de har blivit dumförklarade av lärare när de inte förstår uppgifter, och vissa lärare har inte ens försökt förklara på ett annat sätt.

Andra svar handlar om specifika lärare som upprepade gånger visar en negativ ton och väljer att favorisera vissa elever. Etniciteten har även tagits upp som ett problem; lärare gör skillnad på elever beroende på deras etnicitet och ursprung. En annan elev känner sig kränkt på grund av sin sjukdom.

Något mer som verkar ske på skolan är kränkningar med sexuella anspelningar. Ett svar handlade om att en lärare öppet berättar att han kollar på pornografi, både på sin privata tid och på skoltid. Ett annat svar kändes nästan inte sant: ”Jag blev kränkt för han kallade mig för en idiot och ville tafsa på mig.”

Det är viktigt att vara källkritisk mot svaren från enkäten. Då enkäten är anonym så går det inte att granska svarens trovärdighet. Jag har valt att inte ta med de svar som känns orimliga, men samtidigt skulle det lika gärna kunna vara sanna historier; hur orimligt det än låter.

Varje år skickas trivselenkäter ut till alla skolans elever, och jag har fått statistik från dessa enkäter också. Här skiljer svaren stort från min enkät. På trivselenkäten säger 64 elever av 756 svarande att de någon gång blivit kränkta. På min enkät säger 23 av 33 personer att de har blivit kränkta av lärare. Problemet med skolans trivselenkät är att elever inte får chansen att förklara vad som specifikt har hänt, och därför kanske det känns svårt att förstå vad som menas med kränkning. Många elever tror även att trivselenkäten inte är anonym och därför vågar elever inte öppna upp sig.

Westerlundskas rektor heter Daniel Hellström. När Hellström får höra några av de ovanstående exemplen från enkäten svarar han att det är ”bedrövligt”. Hellström berättade att siffrorna på gymnasiets trivselenkät brukar vara lika många som känner sig kränkta av elever och kränkta av lärare. Det svåra med enkäter är att de är helt anonyma, och att det är svårt att gå vidare med informationen de får in. Hellström vill gärna uppmana de som vågar att prata med någon om de känner sig kränkta, så att dessa kränkta elever inte bara blir en av mängden i ett anonymt mörkertal. Man kan prata med sin mentor, en programrektor, en kurator eller rektor Daniel Hellström.

- Jag är absolut inte stolt över resultaten som ni har fått fram. Bara en person som känner sig kränkt på skolan är en för mycket, säger Hellström.

Men hur kan skolan bli en tryggare plats för elever? Jo, skolledningen jobbar stenhårt med att utveckla enkäterna så att de ska täcka så mycket material som möjligt, utan att vara för långa och svåra att svara på. Skolan kan även fokusera mer på diskussioner i klassrummet och i arbetslagen. Hur man bemöter elever med respekt och hur man tar ansvar för sina handlingar är viktigt för att få en tydlig förbättring på skolan.