Jag kliver in i lokalen och möts av värmen från köket. Köket är stort med många olika rum och gångar som man kan gå igenom. Vissa ligger högre upp än andra. Alla rummen är vita med stora hyllor som är fyllda med olika saker, till exempel korgar, skålar och massa bönor och linser. Det luktar starkt av mat, i synnerhet soppan som de håller på att laga. Buffén består av olika varmrätter, typ soppa, ris, lasagne, falafel, bönor m.m.


Min handledare heter Eva och när jag kommer in så är hon och Katta i full gång med att laga maten till dagens buffé. Jag vet inte om hon heter Katta men alla kallar henne det. När man jobbar här måste man ha ett förkläde på sig så att inte all mat ska komma på en. Eller måste och måste men det är bäst att ha det, och sedan så ser man mer prow ut. Man upptäcker direkt att här finns det höga krav som jag måste klara av för att en dag kunna skaffa ett jobb. Jobbigt men sant.


I ett kök så finns det så mycket att göra att man inte har tid att sitta stilla och flamsa. Jag börjar med att fylla sex stycken kannor med vatten. Två med citron, två med gurka och två med vanligt vatten. Sedan vispar jag upp upp grädden som gjordes igår. "Man ska vispa för hand för då blir det bäst." säger Eva. Jag vispar även upp vaniljkrämen. Det är tur att det finns en elvisp som man kan vispa grädde och vaniljkräm med, annars hade det ju varit otroligt jobbigt och tagit otroligt lång tid. Fast när man har vispat grädden är det bäst att vispa lite förhand också för då så blir den utan tvivel bättre.


Vi har alltid frukostrast klockan 9:30. Då äter vi en andra frukost med mackor och te, eller för min del läsk. En av de bästa anledningarna att praoa här är att jag får äta så mycket kakor och dricka vilken läsk jag vill. Det är rena lyxen.
Ju närmare klockan blir 12 desto stressigare blir det i köket. Det är då man känner att man bara är i vägen och försöker att undvika att ställa till med mer besvär än man redan gör. Man måste hålla hygienen i ett kök. Det får jag allt lära mig. Man får inte sätta ner något på golvet, för då blir det smutsigt. Om det smutsiga kommer in i köket så kommer all mat och ingredienser att bli fyllda med bakterier.


Dag 2 var precis som den förra men idag så jobbar jag med Karin i stället för Katta. Karin är en kvinna som jag tycker om och respekterar mycket. Jag vet inte riktigt hur gammal hon är men jag tror att hon är mellan 20-30 år. Hon har mörka ögon, och ganska mörkt/blont hår. Varje morgon så måste man skriva in sig i en stor bok så att förmedlingen vet att man jobbar vid rätt tid och att man slutar vid rätt tid. Om man går igenom köket så kommer man till slut till ett rum där det finns massor av olika saker, vissa saker tillhör matlagningen, till exempel alla bönor och linser som finns där. Det är dem jag är ute efter. Jag ska rensa kikärtor. 2 liter kikärtor i en salthink, som vi kallar det. Hinken ska sedan fyllas med vatten så att alla kikartorna blir täckta, och eftersom att de sväller upp så måste man ha mycket vatten och det är väldigt tungt. På eftermiddagen så kommer det alltid många och äter. Det är skönt att få komma ut från det varma köket ibland, man kan ju bli så förfärligt varm ibland. Då är det kan det vara skönt att få gå ut och hämta in disken ibland.


Jag börjar nu känna att en vecka hade räckt för mig. Det blir svårt för dem att hitta arbetsuppgifter åt mig varje dag. Dessutom tar det av deras arbetstid att behöva hjälpa mig. Jag känner mig lite till last. Jag jobbade inte bara med min handledare, eftersom schemat för dem är helt random så jobbade alla olika tider olika dagar. Till exempel: 7:30 till 15:00 eller 15:00 till typ 20:00 eller något sånt. Jag jobbade med många som jobbade där vid olika timmar på dygnet. Ifall Karin inte hade något för mig att göra så kanske Sandra hade något att göra. De två arbetskamraterna som jag tycker mest om att jobba med och umgås mest med är Karin och Emeli. Så klart tycker jag om att jobba med de andra också men det är speciellt roligt att jobba med dem. På något sätt känns det väldigt hemtrevligt att jobba med dem, eller hur jag nu ska förklara det. Det är därför jag har bestämt mig för att intervjua dem.


Hur länge har ni jobbat här?
Karin: "I huset 6 år och 5 år i cafét."


Varför började du jobba här?
Karin: " Jag flyttade till Göteborg och min syster som bodde här tyckte att det här jobbet borde passa mig så jag skickade in en ansökan och blev anställd här.


Vad är det bästa med den här arbetsplatsen?
Karin: "Att man är ledig hela sommaren."
Emeli: "Att det är bra arbetskamrater här."


Vad gör det mindre roligt att jobba här?
Emeli: "Att det är väldigt stressigt ibland och att man ibland måste göra tunga lyft."


Jobbar du här hela tiden? Om inte var jobbar du resten av tiden?
"Man är oftast ledig då. Det finns nästan ingen som jobbar på andra ställen."


Vad gör ni när det kommer kunder som är extremt otrevliga mot er?
Emili: Man får får försöka vara trevlig tillbaks. Det kommer sällan folk som är extremt otrevliga.


Slut på de här prao veckorna!