I presidentvalet var hennes motståndare
Guðlaugur Þorvaldsson, Pétur Thorsteinsson och Albert Guðmundsson. Det var det första presidentvalet med flera kandidater. Hon återvaldes år 1984, 1988, 1992, år 1988 vann hon med hela 94% vilket är den största mängden röster som en kandidat i Island någonsin har fått. Dock valde hon att avstå från att delta i valet år 1996. Denna 16 år långa regeringstid gör henne till den än idag världens längst sittande valda kvinnliga statsöverhuvud. Hennes huvudfrågor inom politik är utbildning, jämställdhet och språklig mångfald vilket är nog anledningarna till att hon får så många procent av rösterna. Efter hennes sista regeringsperiod då hon valde att avstå från valet fortsatte hon att jobba med jämställdhet och språklig mångfald.

Alla dessa titlar och rekord gör henne till en väldigt framgångsrik kvinna. Vigdís föddes inte heller i en familj som styrde Island, hon tog tag i det själv och lyckades bli världens första demokratiskt valda kvinnliga statsöverhuvud. Hennes fader Finnbogi Rútur Þorvaldsson var en civilingenjör och en professor på Islands universitet i Reykjavík vilket var en av de 4 olika universiteten som Vigdís utbildade sig på, alltså var hon en väldigt lärd person.
Vigdís mor Ásta Sigríður Eiríksdóttir var också ute och jobbade vilket var rätt så ovanligt för kvinnor på den tiden, hon var en sjuksköterska och ordförande för Sjuksköterskornas förbund mellan 1930-1955. Det var inte ofta då kvinnor höll en sån hög position i hela 25 år, vilket betyder att Vigdís inte var den enda framgångsrika kvinnan i familjen.

Vigdís gifte sig år 1954 med en fysiker men skiljde sig 9 år senare 1964. Detta stoppade henne inte från att bli en mamma. År 1971 adopterade hon en dotter som då hon blev den första singelkvinnan som var tillåten att adoptera ett barn, alltså slog hon ännu ett rekord och det blev en stor framgång för kvinnors rättigheter.

Alltså hade hon nästan så bra möjligheter som hon kan få, det enda som kanske skulle vara bättre är om hon skulle vara presidentens dotter.
Hennes familj hade inte ont om pengar
Trots dessa förutsättningar och möjligheter är det inte enkelt att bli så framgångsrik som en kvinna på den tiden, än idag är det mycket vanligare med manliga presidenter än kvinnliga.

Det har inte alltid varit bra för kvinnor på Island. De isländska kvinnornas rörelse har en lång historia. Under det internationella kvinnoåret år 1975 fick kvinnor mycket uppmärksamhet när de organiserade en strejk för att visa hur viktigt kvinnors undervärderade arbete är. Så mycket som 90% av Islands kvinnor deltog i strejken.
År 1980 fokuserade den kvinnliga rörelsen på att en kvinna skulle vinna presidentvalet. I detta fallet var det Vigdis mot tre män. Hon vann med 1.5% mer än mannen som fick näst mest röster. Sedan gillade befolkningen henne vid styret, även männen. På grund av detta gick från att få 33,6% år 1980 till att få 94,6% år 1988.

Alltså fick hon 61% mer röster under 8 år vilket motsvarar ca 150,000 av 250,000 vilket var Islands dåvarande befolkning. Däremot stämmer inte denna faktan då inte hela Islands befolkningen är tillåtna att rösta (beroende på om man är myndig). Alla som har rösträtt röstar inte heller så dessa siffror är antagligen ganska långt från dem riktiga.

Trots alla dessa prestationer känner knappt någon igen henne, det kan vara på grund av det komplicerade namnet eller så kan det vara på grund av att hon är kvinna och knappt finns någon faktabok med henne i. Antagligen är det en blandning av båda men den andra anledningen stämmer nog bäst.
Vi gjorde en undersökning där vi ställde frågan ”Vet du vem Vigdís Finnbogadóttir är?” till 50 olika personer på Järntorget.
Av dessa 50 personer svarade bara 2 personer att de visste och sedan förklarade vem det var.
Att bara 4% visste vem hon var är inte bra. Man hade kunnat få mer exakta resultat om vi frågade fler personer men vi kom fortfarande fram till slutsatsen att knappt någon vet vem hon är.

Trots att hon idag är 88 år ligger hon inte och latar sig, hon är UNESCO:s goodwillambassadör, en medlem av Club of Madrid och hedersdoktor Islands universitet.

Hennes verk har inspirerat fler kvinnor att nå höga positioner som president. Hon var den första kvinnliga presidenten i Europa, men nuförtiden finns det flera länder med kvinnliga ledare. Detta är tack vare henne.

Källor: Wikipedia, NE, Vigdis, Britannica