Jag vandrade med min kompis Nina och vi startade med att köra bil upp till Nikkaluokta. Det var lördagen den 4:e september och jag hämtade Nina i Docksta kl.sju. Resan är ju lång så vi ville komma iväg tidigt.
Under resan gjorde vi två matstopp. Det första vid Ljusvattnet ett par mil söder om Skellefteå och det andra ca 4 mil norr om Överkalix.
Vi kom fram till Nikkaluokta kl.18 nöjda och förväntansfulla. Där hyrde vi stuga och fixade middag. Gjorde kväll tidigt för att kunna börja vandra i bra tid på söndagsmorgonen.

Startklara för årets vandring var vi kl.åtta söndagmorgon. När klockan var halv tio var vi framme vid Laddjojaure och kunde njuta av en våffla med hjortron och grädde. 5,5km var då avverkade och ryggsäckarna kändes bra på ryggen. Efter fikapausen kunde vi ta båten över sjön och in i deltat. Genom detta sparade vi 5km vandring. Vädret var molnigt men ganska varmt och ingen risk för regn. Vi lämnade båten och vandrade vidare mot Kebnekaise fjällstation. Allt gick bra och vi kom fram i bra tid efter dagens etapp på ca 14km.
Rummet var förbokat så vi kunde installera oss i den gamla delen på stationen. Kvällen tillbringade vi en stund i gamla biblioteket vid brasan där vi löste korsord.

Dag två vandrade vi mot Tarfala. Åtta km vandring i lite tuff terräng med sten och ganska brant motlut. Vädret blev bara bättre och bättre. Vi fick klarblå himmel och sommarvärme så när vi rastade kunde vi ta av kläder istället för att ta på som man är mest van att göra. En helt underbar dag blev det och vi tog en rejäl rast vid en bäck, när vi kommit upp så vi kunde ligga med kikare och se på de som gått upp till Kebnekaisetoppen. Framme vid STF-stugan var vi ca halv fem. Stugvärden övertalade oss att stanna en natt extra i Tarfala och gav oss tips på dagsturer. Vi var inte svåra att övertala.

Dag tre bestämde vi att gå upp till Kekkonentoppen på sydöstra sidan av Tarfala. Mödosam vandring i mycket brant fjällsluttning, men det var värt allt besvär. Utsikten var bedövande och vi kunde se åt alla håll. Innan vi började gå ner igen tog vi en rejäl lunchpaus med jordgubbskräm, kaffe och mackor. Jag hade torkat jordgubbar och överraskade Nina. All mat för veckan hade jag torkat innan vi åkte.

Dag fyra vandrade vi runt Tarfalasjön och vidare upp på moränryggen och i kanten av glaciären för att nå upp till Svarta sjön. Det var mycket spännande och det gällde att ta ett steg i taget. Inget utrymme för misstag fanns. Vi klarade det och var mäkta stolta sen. Dessa dagsturer är inte så många kilometer utan det blir höjdmeter man räknar. Svarta sjön ligger på ca 1400 meter.

Vi blev kvar i Tarfala i tre nätter och det var en helt fantastisk upplevels. Lugn och fin miljö och inte så mycket folk i stugan. När vi återkom efter dagsturerna var det stretching och dopp i den kalla sjön som gällde. Sen fixade vi mat och åt gott. Kvällarna löste vi korsord till dess att det blev mörkt och då var det sovdax.

Dag fem tar vi så farväl och vandrar åter mot Nikkaluokta. Vi tar utmaningen att gå hela vägen på en dag. Det går otroligt bra och efter fyra dagars vandring är vi riktigt igång. Både fötter och ben är i trim och ryggsäckarna känns inte särskilt mycket. Vid lunchtid är vi strax nedom Kebnekaise fjällstation och vi hinner med eftermiddagsbåten. I Laddjojaure blir det lång skön vila och våfflor än en gång. Sen är de sista 5,6km inte alltför ansträngande, men två mil blev det sammanlagt denna dag. Gissa om dusch och bastu kändes härligt på kvällen. God middag och i säng för att åka de 85 milen hem nästa dag. En underbar vecka i fjällen var så över för denna gång.