Varje vårvinter slår det mej hur nära vi har till fjälls. Lördag och söndag 3-4 mars har jag åkt skidor uppe på ”Ullångers fjället”. Det var ett fantastiskt fint väder och härligt skidföre. Lördagen åkte jag och min syster över Sör-Almsjön och in till ”Olols-tjärna”, en lagom tur för två måttliga motionärer. Tankarna går när man är ute i det som är ens hemtrakter sen barnsben, och hur tiden förändrats, men inte naturen särskilt mycket. Avverkningar har ju gjorts på olika ställen men berg, dalar och sjöar är som tidigare. Befolkningen däremot har drastiskt minskat och nu bor endast ett fåtal människor kvar här året om. Jag är glad över att min syster och svåger brukar barndomshemmet, så jag kan komma och gå här som jag vill. Därför återvände jag med en kompis även på söndagen, efter att ha sett Vasaloppet. Vi tog då chansen och följde ett skoterspår över höjden från Sör-Almsjön mot Skidsta fäbodar och vi tackar för alla fina skoterspår vi kan följa. Tänk om vi skulle behöva spåra själva, då skulle vi inte orka särskilt långt. Väl uppe på höjden hade vi en fantastisk utsikt över både norr- och sör-almsjön. Det var då jag kände att det var som att vara i fjällen. Sen fick vi härliga utförslöpor ner mot ”gammbovägen” och kom så småningom till Skidsta fäbodar och vände sen åter mot Myckelsjön och Invik. Två härliga vårvinterdagar att minnas.