Med första söndagen i advent inleds det kristna kyrkoåret. I det gamla bondesamhället var den första söndagen inte någon särskilt markerad dag, numera framstår den som en extra högtid. Vid gudstjänsterna denna dag är kyrkorna för det mesta välfyllda och man sjunger psalmer som "Bereden väg för Herran" och "Hosianna"och överallt är levande ljus tända. Den här dagen är en av våra största kyrkogångsdagar.
Ordet advent kommer av det latinska ordet adventus vilket betyder ankomst, men har i folkmun fått betydelsen väntan.
Adventstiden var i det gamla bondesamhället en period då man skulle ta det lugnt och samla sig inför den stundande julhelgen. Alltför stökigt och bullrigt utomhusarbete var förbjudet. Istället skulle man ta sig an de lugnare sysslorna vid gården.
På vissa ställen i Sverige sas det till och med att det inte var bra att ta ut lysning under adventstiden, då skulle man komma att få vänta länge på att få några barn.
Många av de seder som vi idag förknippar med advent var för människorna som levde för hundra år sedan helt okända. De flesta av våra populära adventsseder hör 1900-talet till.
Hit hör till exempel adventsstaken, som börjar att spridas hos oss på 1930-talet.
Den härstammar från en tysk sed, att från och med första söndagen i advent tända sju ljus, ett för varje veckodag, var och en av de fyra adventssöndagarna fram till jul. Ljusen placerade man i en liten inomhusgran ,som placerades på ett bord, allt som allt kom denna gran att innehålla 28 ljus.
Så småningom kom denna gran att konkurreras ut av adventsljusstaken med fyra ljus. Idag finns det väl knappast något hem som saknar denna julprydnad.
Adventsstjärnan kommer ursprungligen även den ifrån Tyskland och fick sitt verkliga genombrott i vårt land efter andra världskriget. Att adventsstjärnan kom att bli oerhört eftertraktad just då, har säkerligen att göra med att det efter kriget var brist på bl.a. stearin och den nya stjärnan var upplyst med hjälp av elektricitet dessutom var den betydligt säkrare än sin föregångare Herrnhutaren som hade lysts upp med hjälp av ett stearinljus.

Även adventskalendern är en tradition som hör vår egen tid till och precis som flera av våra traditioner knutna till advent och jul så har den sin upprinnelse i Tyskland. Den första svenska adventskalendern gavs ut 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund. Tecknare var Aina Stenbeck-MasOlle.
Den numera mest spridda varianten av adventskalender är Radiohjälpens. Radion började att sända adventskalenderprogram 1956 och 1960 följde TV efter, numera kallas den inte längre för adventskalender utan för julkalender.

Källor :Ebbe Schön Julen förr i tiden 1980
Museerna i Skåne, Julen från advent till tjugondag Knut