Fars dag, som infaller andra söndagen i november, har precis som mors dag skapats efter amerikansk förebild. Initiativtagaren var en kvinna i staten Washington, mrs John Bruce Dodd, som 1910 ville hedra sin far som var änkeman och som ensam hade uppfostrat sju barn. Med mors dag som mönster och affärsintressen som pådrivande kraft kom seden till Sverige 1931 och har sedan dess fått ett ökat intresse. 1949 bildades en nordisk kommitté av köpmän med syfte att verka för sedens spridning.

1963 samlade Nordiska museet in uppgifter om mors- och fars-dagsfirande. Här framkommer att många äldre till en början var negativt inställda till firandet, som uppfattades som ”onödigt fjäsk”. Firandet spreds via tidningarna och skolorna. Barnen fick extra teckningstimmar för att tillverka gratulationskort med flaggor och blommor som populäraste motiven. De båda dagarna firades på ungefär samma sätt; fars dag ibland lite enklare. Morgonuppvaktning med kaffe, tårta, blommor, eventuellt en present och kanske en sång påminner om födelsedagsfirande.

Med tiden framfördes kritik mot firandet av fars- och mors- dagar, bland annat med hänsyn till de som saknar barn eller föräldrar. En annan åsikt som uttalats är att firandet konserverar de traditionella könsrollerna.

Idag har slipsen blivit den vanligaste fars dags-presenten. Varannan pappa får en ny slips på fars dag. Den populäraste färgen är blått, tätt följt av rött och den ska gärna vara randig. Andra gångbara gåvor denna dag är böcker och strumpor. Om far själv får välja, vill han (enligt en nätenkät från 2001) helst ha whisky, cd-skivor, böcker och sport- och fritidsgrejer.

Ungefär 2,2 miljoner fäder kan bli uppvaktade på fars dag i Sverige. Cirka en tredjedel av dessa kan förvänta sig en hyllning i ottan av sina barn. Resterande pappor har utflugna barn eller sina barn hos mamman.