Semla - Fettisbullens nuvarande namn kommer från latinets simila, som betyder "bulle av vetemjöl". Semlor har ätits sedan medeltiden. Då var det bullar som fick namn av det fina vetemjöl de bakades av. Semlans fyllning har varierat genom åren, för mandelmassan av den typ vi är vana vid idag kom först vid 1800-talets mitt och mot slutet av 1800-talet blev vispad grädde en ingrediens och bullarna började att ätas till kaffe. Många är de som föredrar att äta semlan med varm mjölk med lite kanel och socker i som ger semlan den rätta konsistensen. Akta dig för att ta för mycket varm mjölk, semlan ska inte dränkas, bara piffas upp...!

Kött och ägg var förbjuden mat
Semlan är en grundmurad del av vår kultur som har ett bibliskt upphov. Fastan är en kvarleva från den fornkristna tiden, då man fastade i sex veckor före påsk. Före alla stora kyrkohögtider har den katolska kyrkan en fastetid på 40 dagar. Fastetiden före påsk är den äldsta och heligaste. Då var kött och ägg föbjuden mat och man skulle leva återhållsamt och stilla. Reglerna för fastan försvann i samband med reformationen under 1500-talet. Från början firades fastlagen på en dag, tisdagen före fastan, men när den senare utökades till tre dagar fick tisdagen namnet fettisdag. Belägg finns att namnet fettisdag använts i Sverige redan 1594. Det kan ha kommit av att man skall äta mycket fet mat före fastan... Ordet kan också härledas ur namnet "vita tisdag" som avsåg bruket att förberade fastan genom att äta mjöl- och mjölkmat som t.ex. pannkakor, kroppkakor och bröd, gärna bakat av vetemjöl.

Innan man måste avstå från köttet tog man farväl av det genom att frossa i fett och att klä ut sig. I flera katolska länder är det karneval under fastlagen, efter orden carne och vale som betyder "kött farväl". Idag har vi endast kvar seden att äta kaloririka fastlagsbullar, som också kallas fettisdagsbullar eller semlor. Från början åt man dem endast under Fettisdagen och senare på tisdagar under fastan på djup tallrik med mjölk och kanel, men idag äter man fastlagsbullar, när de bjuds och oftast utan mjölk.

Kända semmelälskare

Det är inte så gott om välkända storkonsumenter av fastlagsbullar, men det finns i alla fall två. Först är det förstås den gamle kungen Adolf Fredrik, som ju gillade semlor så mycket att de blev hans död...
Så här var det:
Kungen hade varit iväg på hälsohem, och när han kom hem till Stockholm den 12 februari 1771 åt han en tämligen normal middag; böckling, rysk kaviar, hummer, ett fat med surkål (han var från Tyskland...), samt kokt kött med rovor.

Eftersom det var tisdag bjöds på kungens favoritefterrätt - fettisdagsbullen! Den sköljde han ner med lite varm mjölk och en flaska champagne...

Ett par timmar efter måltiden orkade kungens kropp inte längre; han drabbades av magkramp och yrsel, fick ett slaganfall och dog.
Adolf Fredrik hade mumsat i sig sin sista semla.

En annan känd figur som tjusats av semlans ljuvliga smak är förstås den kände privatdetektiven Ture Sventon, som låter sin sekreterare springa ner till Rosas Café och köpa de delikata "temlorna", som han själv säger.
Ture Sventon fick vara julkalender 1989. Hans skapare, Åke Holmberg, frös ihjäl i sin lägenhet 1991...