Maria, som barn en Norrgällstabo, har ju som bekant blivit Ullångersbo och hittat en nyrenoverad villa invid Sundbron. Hon började med att studera till läkare, men kom på att det inte var hennes område, utan började på järnverk i stället. Därefter blev det en korvfabrik och när det var risk att den skulle upphöra skyndade Maria sig att söka jobb på Scania i Södertälje.
Detta var i de dåliga tiderna efter den förra lågkonjukturen, så det var ont om jobb och hon var då den enda i familjen som fick jobb. Det monotona arbetet blev en en chock som gjorde att Maria kände ett behov att skildra, men först var hon för arg så det blev inte bra... (Det kanske är som det Winston Churchill sa om tal: håll ett tal när Du är arg och du håller det bästa tal som Du ångrat)
Att skriva om sina erfarenheter i noveller, blev mer och mer en födkrok, sen Maria övertygats om att skicka in en novell till en facktidning och överrraskande blev erbjuden 1500:-
Det blev ett konto dit Maria avsatte inkomsterna från sitt skrivande och pengarna byttes så småningom mot mera tid till skrivande..
Ett musik och sångcafé på församlingsgården i Skog.
Skogs kyrkokör, stod både som inbjudare och underhållare
