I det svettiga omklädningsrummet gillar ishockeymålvakten Emil Jansson att spendera mest tid. 25-åriga Emil har spelat hockey hela sitt liv och spenderat all tid på isen mellan stolparna. Men det senaste året har inte riktigt blivit som han planerat.  

 I fjol drabbades Emil av den ovanliga och allvarliga blodsjukdomen aplastisk anemi. I korthet innebär det att stamcellerna slutar producera nya blodkroppar vilket leder till trötthet och svaghet. Han började misstänka att något inte stod rätt till när träningen aldrig gav resultat och lagkamraterna utvecklades.Emil visste nästintill ingenting om sjukdomen innan han drabbades. Men han fick succesivt lära sig det den hårda vägen.  

 Livet innan sjukdomen bestod av vanliga rutiner och träningar. Inga tankar på att det skulle förändras så drastiskt. Han la ner den tiden som behövdes för att vara en hockeyspelare på en hög nivå. När diagnosen kom försvann alla rutiner och rädslan om att aldrig kunna komma tillbaka växte.  

- Det värsta var tomrummet, från att vara upptagen 12 timmar per dag till att inte göra någonting, säger Emil 

 Det enda man kan göra för att bli frisk är stamcellstransplantation.Vem blir då donator? I första hand gör man provtagningar i familjen för att se om någons stamceller kan passa. Annars kan man söka donator på Tobias registret. Turen var på Emils sida när han fick beskedet att hans lillasyster Emma var en matchning. Beskedet var dock inte det Emil hade hoppats på.  

- Man ställer ju in sig på det värsta, säger Emil. 

 Emil ville inte sätta någon press på sin lillasyster.  

När han väl var tillbaka på isen var känslan helt magisk förklarar Emil. Kroppen fylldes med glädje när han fick komma tillbaka till laget och börja träna igen.  

Det kändes som att jag svävade en hel dag, säger Emil med ett leende på läpparna.