Redan 1865 fanns det en plats utsedd för ÄLGSJÖ SÅG
Älgsjö Såg AB familjebolaget som satsar offensivt
Anders Böhlin
2005-01-08
En gammal bild från Älgsjö såg och kvarn
Den gamla vitsen om att ’där går sågverksdirektören’ ’ja det sågspån’ stämmer inte på Älgsjö såg vid Ullångersfjärden i Äskja. Där går det inte att se någon skillnad mellan 'direktörer' och anställda.
Det är nu fjärde generationen Törnqvist som driver sågverksrörelse, men Gustav Törnqvist som startade rörelsen i Nordingrå vid sekelskiftet sysslade också med malning av säd, som ju var det vanliga på den tiden när man skulle utnyttja vattenkraften som tillskottsenergi. . Sen 1960 bedrivs verksamheten året runt
Bild:A.Böhlin Sprinklersystem och en stor vattencontainer ökar brandsäkerheten
Kurt Törnqvist som kan sägas tillhöra den tredje generationen, drev sågen i Älgsjö tillsammans med Kurts farbror som också hette Gustav 1961 till 1972, varefter Kurt fortsatte på egen hand. !988 övergick sågen i bolagsform. 1993 kunde bolaget förvärva Äskja såg och året efter gick pojkarna Åke och Jörgen in som delägare.
Kurt med maka Birgitta, Jörgen, Åke med sin fru Karolina samt sju anställda håller med hjälp av maskiner och vattenkraft (dock inte så nära in på som i Älgsjö vid starten) framgångsrikt verksamheten igång.
Företaget har fått pris som det mest lönsamma företaget i länet.
Genom att successivt utveckla och investera i kedjan från inmätning, sortering och barkning till färdiga bräder, står nu ramsågverket i tur att förnyas.
Genom att utveckla och rationalisera förbättras också arbetsmiljön. Brandskyddet är en viktig del. En investering i sprinklersystem med en kapacitet på 6000 minutliter gör försäkringsbolaget nöjdare och premien mindre.
Arbetsmiljö
Bild:A. Böhlin Ove Nyberg fyller här på barkningsmaskinen dessutom fylls virkesinmätningen på med nya stockar. Att också hinna med att lasta ett spånlass emellanåt gör Ove medan han dricker kaffe. Oves taxa för en bild är 50:- men han prutade när han hörde att det gällde nättidningen
För att minska risken för arbetsskador tillämpas arbetsrotation. Kurt nämner också att de anställda själva kan ta ansvar så att det behövs egentligen ingen arbetsledning när man väl har kommit in i arbetet och är förtrogen med sina arbetsuppgifter. Att det fungerar syns på att det sista verksamhetsåret var sjukskrivningarna nere på ca 2%.
Dataprogrammen "bestämmer"
Hela tiden måste verksamheten utvärderas och man får den känslan att ledningen av sågen ger akt på varje moment som ingår i kedjan från stock till färdiga bräder. Till exempel har en apparat som indikerar metall i stockarna nyligen installerats. Den är så ”finkänslig” att man kan få den att acceptera de stift som etiketterna på stockarna fästs med, men inte mera.
Nästan all övrig bedömning har överlåtits till datorer med fotoceller. Datorerna programmeras att ”anpassa sig” efter prislistor och andra kriterier, för att det ekonomiska utbytet skall bli det bästa.
Bild:A. Böhlin Datamaskinen tröttnar inte, hur många stockar/bräder som passerar på en dag spelar ingen roll
Hur preferenserna bland köparna är när det gäller olika dimensioner, kunde man tro att det skulle vara rätt lika från år till år. Men Jörgen säger att det växlar rätt mycket vilka dimensioner som är ”populära”. Försäljningen av färdiga produkter sker mestadels inom landet och en mindre kvantitet exporteras.
