"Vi slipper inte stormarna i år heller, dom kommer i november", säger Jonke när han samlat intrycken från vad han sett i vattentisteln.
ALMSJÖNAS: Enok Sarri gör det i renmagar.
OIlle Sundqvist gjorde i aborrars ryggfenor. det finns de som gör det i gäddmjälte.
Jonas "Jonke" Fahlen gör i vattentistel.

Tecknen slår aldrig fel, säger Jonke som spått väder i vattentistel sedan 1936.
Jorike Fahlen bor uppe på Ullångersfjället i en rödmålad stuga Han sitter i köket och dricker kaffe när vi kommer. Kokkaffe förstås. Vi får oss en tår.
I hörnet bakom soffan står geväret lutat. I en låda i skänken ligger patronerna. Bara utifall, för jagat älg har han inte gjort de sista två åren.
- Det finns de som somnat in för gott på sitt älgpass, men se det tänker inte jag göra. När det drar ihop sig till jakt går jag ut på gräsmattan, slår på kommunikationsradion och så får jag ju vara med ändå - utan att slita, släpa och betala avgift.
Efter decennier i skogen, med jordbruket och älgjakten
tar Jonke, 66 år, det numera lite lugnare. Fast nyligen var han ute och plockade hjortron.
- Var ute halva natten. Inte kan man gå omkring i skogen mitt på dagen i hettan, det finns, nog med dumhuvuden ute då, för att jag ska göra likaledes. Ä ndå var jag som dragen ur sjön när jag kom hem från myrvandringen.
- I natt ska jag slänga in veden i vedboden.
Nu är det mitt på dagen och vi dricker kaffe i Jonkes kök och han gör sig ingen brådska. Till slut går han och hämtar kompassen och gör sig färdig att spå nästa års väder.
Det tar inte lång stund att finna en lite sank 'åker' där 'vattentistel - står och trängs med allsköns ogräs.
- Mmm, säger Jonke när man mäter längden på en tistel.
90 centimeter ... tydliga tecken,jodå.
Och så går han vidare till en annan tistel. Mäter med måttbandet, nickar för sig själv och vi förstår att en första prognos är på gång.
- Här har jag snödjupet. 90 centimeter snö kommer det att falla på den härplatsen i vinter. Nu ska jag se hur mycket snödrev det blir.
Han hoppar över ett dike och mäter den största tisteln som finns på platsen.
- 175 centimeter, här har vi tie ; största snödrivorna, säger Jonke, '
Nu blir det lite svårare att hänga med i Jonkes meteorologiska förehavanden. Han går från tistel till tistel, mäter kvistars längd från stammen och dess inbördes avstånd från varandra. Han synar blommornas färgnyanser, om de är överblommade och hur knopparna kommer. Hela tiden är kompassen framme och allt kommenteras.
- Blomman är klar i färgen, det betyder kallt.
- Här ser jag inslag av grått, då blir det milt.
- Titta på den här blomman. Alldeles grå - det blir milt vid midvintersolståndet.
Till att börja med frågar vi om ~ saker vi inte förstår, men Jonkes svar innehåller nya uppgifter som gör det nästan svårare att reda ut begreppen.
Kanske vill Jonke behålla "yrkeshemligheten" för sig själv, kanske är det svårt för någon som är spenafödd på väderteksrannort.en att förstå.
Nåväl, när Jonke har räknat antalet blommor i toppen på en tistel och delat med två, samt delat tisteln i en nordsida (vinterhalvåret) och en sydsida (sommarhalvåret) börjar hans iakttagelser forma sig till en helhet.
- Vintern börjar tidigt i år, i början av oktober kommer den första kylan och snön.
- I november blir det blåsigt, men sedan i december blir det milt.
Mer precis har inte Jonke intresse av att vara.
- Nu när man inte behöver ta yxa och såg och ge sig ut i skogqn, så lägger jag inte ner allt för stor möda i att läsa tisteln, säger Jonke.
Hur blir det nästa sommar då?
- Jo, det blir en häftig vårbrytning i april, blåsigt i maj och juni blir som i sommar - lite små
kallt, varvat med finväder.
Jonke lärde sig att läsa väder i vattentistel av en same som tillbringade några år i Ullånger.
- Jag lärde mig grunddragen av honom, resten har jag lärt av mig själv.
Jonke är mycket noga med att påpeka att det väder han spår gäller för just den platsen där tisteln växer. Nere i Ullånger, en höjdskillnad på 150 meter, kan vädret vara helt annorlunda.
Många ser säkert Jonke och hans allt färre kollegor som
~ kuriosa. Det vet Jonke om.
- Nu när det här kommer i tidningen kommer man väl att säga: ja, se Jonke ... Men om folk kunde lyssna på och lära av naturen skulle det se mycket bättre ut på jorden.
Text: Gunnar Sundell
Bilder Arne Henriksson