Enligt skolans senaste trivselenkät som besvarades av 870 elever på Westerlundska uppger en stor del av eleverna att de upplever negativ stress i skolan. 25,7% av eleverna som svarade anger att de ofta känner negativ stress medan 6,6% anger att de alltid känner negativ stress. 47,8% anger att de ibland känner negativ stress. Endast 19,9% av eleverna uppgav att de aldrig känner negativ stress. Dessa siffror stämmer överens med den allmänna uppfattningen om att skolan är en stressfylld miljö, särskilt när det närmar sig slutet av termin.

För många elever, särskilt de som går i årskurs 3, är vårterminen extra pressande. Stora projekt som gymnasiearbeten, nationella proven och de faktum att betygen sätts gör att stressen blir stor under denna period. Enligt en enkät där 50 elever svarade upplever 60% av elever att vårterminen är mer stressig än hösten. Detta stämmer med intervjuerna med elever som beskriver att stressen ökar när slutbetygen närmar sig och att det är sista chansen att påverka dom.

Tim, en elev i årskurs 3 på samhällsprogrammet, upplever att vårtermin är mer stressfylld än höstterminen. Han förklarar att det finns många prov under våren och att det är stort fokus på gymnasiearbetet, vilket han tycker är svårare än andra uppgifter. Tim känner särskilt mycket stress inför de nationella proven, som han anser avgörande för hans slutbetyg och hans framtid. Han säger också att han inte har några särskilda strategier för att hantera denna stress, utan att han har lärt sig att leva med den. Enligt Tim skulle det hjälpa om skolan spred ut proven mer jämnt under året, så att inte allt sker på samma gång.

Flera lärare ger en något mer nyanserad bild av stressen i skolmiljön. Siri Langland, en av lärarna på skolan, påpekar hur en del elever upplever mer stress under höstterminen, särskilt i början av terminen när kursplanen sätts och nya krav ställs på eleven. Hon ser ingen dramatisk skillnad mellan höst och vårtermin, även om hon ser stressen öka mot slutet av vårterminen när deadlines och betygsättningar närmar sig. Enligt Langland är stress en naturlig del av skollivet, men för många elever är den mer påtaglig när deras prestationer behöver synas i form av nationella prov eller betygsättning.

Emma Folt Bizzari, en annan lärare, lyfter fram att stressen varierar beroende på program och planering:

– På ekonomi kan eleverna ha ett lugnare år i trean om de har planerat sitt gymnasiearbete och UF-projekt väl. Samtidigt ser vi att nationella prov alltid får hög uppmärksamhet och prioriteras av eleverna.

Nina Hallberg, som undervisar i 50-poängskurser, beskriver en annan aspekt av stressen:

– Höstterminen är tuff eftersom det är mörkt och många prov klumpas ihop på grund av loven. Våren har fler ledigheter, vilket gör det lite lättare. Samtidigt ser jag att vissa elever blir stressade när studenten närmar sig, ofta på grund av dålig planering.

Hon berättar att nationella prov ibland kan störa undervisningen eftersom de tar tid från andra viktiga lektioner. Hennes strategi för att hjälpa stressade elever är att bygga starka relationer:

– Jag vill att eleverna ska känna att de kan prata med mig om de är stressade. Jag är också noga med att repetera mycket under lektionerna, så att de som är närvarande får med sig det viktigaste utan att behöva lägga extremt mycket tid på självstudier.

Stress i skolan är en komplex fråga där många olika faktorer spelar in. Nationella prov, betyg, framtidsoro och dålig planering är några stora anledningar till att elever känner stress i skolan. Om man ska sammanfatta så verkar nationella proven ha stor påverkan på elever under vårterminen, medan de få loven och hur mörkt det är skapar mer stress under hösttermin. Lärare och skolledning arbetar aktivt för att minska stressen hos elever och göra skolan till en tryggare plats, samtidigt är det också viktigt att elever lär sig att planera så att inte allt arbete kommer på samma gång.