Dikt

Molnen flockar sig
Stora och hotande
samlar de sig till strid

En flicka går ut
bort från sitt hem
Hon går till en mur

Utan att veta
vad som finns bakom
klättrar hon upp

Hon balanserar
mellan det kända
och det okända

Den här dikten tyckte jag om eftersom den beskriver så väl hur denna flicka mår. Hon tänker en enda tanke och det är att få dö. Tror inte hon riktigt vill detta men hon känner sej nog inte älskad av någon. Men innerst inne vet hon att någon i alla fall älskar henne. Hon vet inte vad som väntar där bakom om hon klättrar upp. Hon balanserar på en stor mur och vet inte vad som ska hända. Men i dikten tror jag att flickan dör. Tyvärr!

Jag tycker det var bra skrivet. Flickan som skrivit detta mår nog inte så bra. För hon vet inte vad hon vill eftersom hon skrev att hon balanserade mellan det okända och kända. Hon vill leva men ändå dö tror jag eller kanske hon skriver om en vän som känner så här eller hört om. Dikten kanske inte handlar om henne.

På ytan glad
men mitt hjärta det svider
Varför inte vara glad
som man var när man var liten?
Då var det inga problem
men nu är allas problem allas
Vill vara liten igen!

När man var liten tänkte man aldrig på något. Man bara gick till skolan och var glad. Men nu måste man sminka sej och allt för att se bra ut och bli accepterad. Då tänkte man inte på om man var ovän med sin bästa kompis. Men nu mår man jätte dåligt om en sådan sak skulle hända. Allt kändes mycket lättare när man var liten och gick till skolan.