Du är en ful regnbåge

Efter vi suttit i solskenet och väntat på bussen du skulle ta hem, bussen som tog solskenet med sig, bussen som var gul och förbannat ful.
Allt du lämnade var en kyss och en redbull du lät sitta kvar med mig på bänken när du steg in i den fula bussen. Det var bussen jag ville sätta punka på, den jag ville spotta och kasta sten på, så länge inte du blev skadad. Bussen som tog mitt solsken med sig.
Beastmode. Våran låt, tur att den inte är gul. Den är blå. Blå som havet, som friheten.
Låten hänger inte ihop med något. Den har bara underbara minnen och är blå.
Hur du tappar kontrollen till den, mig och dubstep, den får dig grön.

Dina ögon, mossgröna. Inte så vackra men coola. Men jag druknar i dom som att drukna i mossa med hög dubstep. Det blir mörkt. Mitt röda hjärta blir svart. Lika svart som din svarta t-shirt du glömde. På mitt stökiga golv. Du är stökig, plötsligt är du grå.
Din tröja luktar du. Du, du, du, och du. Kunde inte släppa den.
Men idag rör jag inte tröjjävlen. Den kan ligga där den ligger.
Våren är på väg med nytt solsken och kommer det en gul buss då, då skyller jag på KLT.
Då blir allt rosa.
Du är en ful regnbåge och det är på tiden att jag hittar en som den på himlen.