Jag har haft jättekul hela vägen


Ida 2008-04-20

Den dagen vi började, 7: an, var jag oerhört nervös. Dagen innan började den stora nervositeten, jag kunde inte sova. Jag var väldigt trött denna dag i skolan, första dagen i skolan, det är inget bra intryck. Trots allt att jag var väldigt trött så var jag mycket uppspelt på samma gång. Jag gick med min bästa kompis till bussen och nu började det, mitt första år på högstadiet.

Letade upp mitt klassrum, satte mig på den första platsen jag såg. Och klockan slog 8. Min lärare började ropa upp alla namnen i klassen, många av dem hade jag redan sett många gånger innan, andra ansikten var nya. Ingen vågade svara på någonting som lärarna sa, de var fega. Vi fick rast, och jag började snacka med andra elever som verkade vara schyssta och snälla. Dagen gick förbi, och nya ansikten såg man vart man än tittade. Det var en ny början, en ny start, på något bra.

Dagen var förbi, yes jag klarade igenom första dagen! De tre dagarna senare var densamma som den första. Fast man kände igen de flesta och pratade lite smått. Nu var det helg, och jag började packa. Jag skulle iväg utomlands. Tyvärr när jag kom hem så var det väldigt många som hade lärt känna varandra, men inte jag. Jag hade ju inte varit där. Det är något jag ångrar, att jag inte kunde åka tidigare eller senare till Turkiet.

7: an fortsatte, lärarna tyckte om mig, och jag skötte mig bra i skolan. Lärde känna nya kompisar hela tiden och hade verkligen jätte roligt. Hela 7: an var perfekt!
Sommarlov, äntligen kände jag, för det var väldigt hårt tyckte jag, gentemot mellanstadiet. Då hade vi aldrig några prov, knappt några läxor, men här var det fullt upp.

Jag var mycket utvilad från 7: an och nu var det 8: ans start. Jag hade redan gått igenom ett år, kände direkt, att detta inte kan vara så svårt. Det var det inte heller, jag tycker att 8: an var precis likadan som 7: an, bara det att nu blev klassen tajtare, och man vågade prata helt och hållet utan att verka helt dum i huvudet. Man vågade gå i väldigt slappa kläder, man behövde inte sminka sig eller något, alla visste vem man var och brydde sig inte om hur man såg ut. Alla i klassen kunde prata med varandra även fast allting inte var så speciellt snällt. Men man vågade visa sina åsikter och det var något som jag var väldigt glad över. Jag kommer ihåg att jag var med och spelade poker med killarna, vi spelade om pengar. Jag vann, förlorade, vann och förlorade. Men även fast jag miste några kronor så hade jag skit kul. De körde även kronan, men det vågade jag inte vara med på, det verkade göra väldigt ont, lite feg är jag kanske.

Nu var det hårda tag som gällde också, det var betyg! Mina betyg var hyfsade tyckte jag, jag var väldigt nervös över hur de skulle se ut, men det var inte så farligt de andra i slutet av 8: an som man fick. De första betygen, alla VG och 4 G. Jag var väl nöjd, men jag hade alldeles för höga krav på mig, som jag inte kunde nå upp till, så jag kunde vara besviken på mig själv ett tag, men jobbade stenhårt hela vägen ut, slappnade aldrig av en enda sekund. Det var något jag gick om miste verkligen, jag jobbade för hårt, alldeles för hårt. Jag var ett gullebarn, även på grund av att jag fjäskade väldigt mycket, men så går det, man måste vara trevlig. Kanske lite allt för trevligJ Kompisarna fungerade bra, vi var en grupp som umgicks. Nya vänner, gamla vänner var längre inte med.

9:ans start.. Allt gick bättre oerhört bättre, helt nya kompisar, ny start på allt verkligen. Många i klassen såg mig på ett annat sett, de förstod att jag inte var den där skolälskade pluggisen, utan att jag med var en person som kunde ha skitkul. Allt gick bra! Jag har haft jättekul, hela vägen. Men man kan inte ha kul hela tiden, min skola gick skit. Allt går verkligen piss. Jag orkar inte med detta mera, jag klarar inte av att plugga. Jag sätter mig vid böckerna och förstår ingenting, allt är borta känns det som. Det funkar bara inte för mig längre, jag klarar inte mera. Jag plugga så hårt så hårt så hårt i 7: an och 8: an och 9: an känner jag direkt detta är det värsta året av dessa tre. Mina betyg är illa, mycket illa, mot var de var innan. Lärarna varnar mig för att sänka mig, jag vet det, jag är medveten om det, men jag orkar bara inte längre det går inte. Mina vänner tar min tid, all min tid, jag umgås inte med min familj, visar inte engagemang i plugget. Jag orkar inte, jag vill bara ha roligt resten av dessa månader i 9: an. Jag kommer aldrig få tillbaka den här tiden aldrig mer! Därför utnyttjar jag den tiden jag har kvar här på högstadiet! Mina kompisar går först, jag är aldrig hemma, jag pluggar aldrig, men jag klarar det inte, jag klarar inte av att plugga, för jag förstår ingenting. Jag klarar det inte heller eftersom jag har varit ledig mycket, jag var utomlands i 2 veckor, jag har varit ledig dagar, få dagar, men heldagar. På grund av att jag har fått tandställning, jag ska operera bort mina mandlar, alltså får jag inte vara i skolan på en vecka framåt. Skolan går dåligt, men jag har underbara kompisar som stöttar mig, kanske tar för mycket av min tid men det har jag valt, det är mitt val, men jag klarar inte av att plugga mer nu, det är illa, mycket illa.

Men 9: an har varit det bästa skolåret i hela mitt liv, jag har verkligen haft skit kul, med motgångar och medgångar har dessa skolåren varit perfekta.

Kommentera Tipsa en vn Skriv ut







Mest lästa




Matsedel


Skolbiblan


Inläsningstjänst


Senaste från Skolnytt.se


Digilär

Legimus

Creative commons

CC search


Oribi speak








Killsnackpaketet



Stress inför prov

Varför blir vi stressade?

Panik på provet

Läs dig smartare

Plugga effektivt


Gymnasievalspodden

Beslutsguiden - gymnasievalet

RFSL ungdom


Barnkonventionen


Gamingpodden


Hitta hit

Torsåsnytt
Ansvarig utgivare:   Caroline Elnéus
Webmaster:   Caroline Elnéus