|
Man tänkte bara på att hitta nya vännerNär man började sjuan så var man nervös och man hade typ inga kompisar för om man var med sina gamla kompisar i Gullabo så var det lite mobbat och man ville skaffa nya kompisar så man snackade lite med dom som man spelade fotboll med och dom man spelade innebandy med. Så blev man kompis med dom. Sen hamnade man i grupper och satt bredvid dom i klassen så man började umgås med dom också. Man kände en frihet att man kunde göra så himla mycket mer. Att ingen viste vem man var. Man var rädd att det skulle vara mycket prov och mycket läxor och att lärarna skulle vara stränga. Jag trodde att alla skulle arbeta hårt och vara duktiga. Jag var orolig av att läsa högt för jag var inte så duktig på att läsa och ville inte skämma ut mig in för alla. Men det var roligast att skaffa nya vänner man ändrade livsstil helt. Man vågade mycket mer man blev lite typ busig. Jag kände ingen press med läxorna och det eller prov. Man tänkte bara på att hitta vänner men man fick ändå hyfsade betyg. Det var det roligaste som hände mig: alla nya kompisar och allt nytt som hände. Lärarna hade typ respekt när man var ny i 7: an eller dom ville lära känna oss. Så dom ville inte värka arga utan istället snälla. Det är inte så mkt kvar nu på högstadiet och det känns både roligt och tråkigt. Det känns kul och troligtvis kommer jag att börja i Kalmar och lära känna nytt folk och allt. Men segt att skiljas från alla vänner som fins här. <3
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
