Mycket plugg, läxor och prov

Jag har alltid pluggat jättemycket och sköter alltid mina läxor och prov. Jag lägger upp mitt schema själv vilken ordning jag ska ta alla läxor och prov i när det blir mycket. Jag tycker att 7:an var mest lik 6.an eftersom det inte var så mycket prov och så. Men i åttan blev det som att vända en hand.

Det blev dubbelt så mycket prov, läxor och inlämningar som skulle vara klara inom en viss tid. Prov efter prov hela tiden. Eftersom jag själv har väldigt svårt för mig i skolan så pluggar jag väldigt mycket. Jag brukar sitta från klockan fem till klockan nio om kvällarna bara för att jag ska hinna ifatt och öva inför alla proven. Medans dom andra inte behöver plugga så mycket. Dom verkar förstå allting på en gång. Dom behöver bara läsa igenom det en gång medans jag få göra det flera gånger för att jag ska fatta.

Nu går jag äntligen i 9:an och så är det sista året som tur är. Jag har tyckt att det har varit väldigt stressigt i 9:an med alla prov och inlämningar. Men nu börja det närma sig slutet av grundskolan och då börjar alla nationella proven komma eftersom läraren ska vara riktigt säker på att den personen är värd ett VG t.ex. Nu sitter jag här och skriver detta medan några andra sitter i klassrummet och gör ett muntligt prov i svenska. Jag är jättenervös för hur det ska gå på det provet. Jag är nu mest orolig för att mina betyg inte kommer räcka för att komma in på Bygg. Jag tycker att jag har bra betyg. Jag är väldigt stolt över dem. Men jag är mycket orolig för att jag ska sänka mina betyg så jag inte kommer in på Bygg och det är den enda linjen jag verkligen vill gå på. Fast alla är säkra på att jag kommer in på Bygg.

J

Jag har trivts ganska bra i skolan dom här tre åren, men det som har varit dåligt med dessa åren är att man ibland sett någon som inte har någon att vara med ibland. Det som har varit bra är att sammanhållningen har blivit bättre än vad den var i 7:an och i 8:an. Det dåliga är att man känner sig superstressad här nu i slutet, eftersom jag vill behålla mina betyg eller t o m förbättra mig i något ämne. Så det känns det jättestressigt nu i slutet. Jag ser verkligen fram emot att börja på Bygg på Lars Kagg i Kalmar. Men jag känner mig jättenervös att jag inte ska komma in på linjen. Det bästa är att man kommer få nya kompisar. Men det kan ta sin lilla tid. Hoppas verkligen att jag kommer gå i samma klass som någon annan från Torsås, så man inte känner sig utanför.

Jag kommer mest ihåg när vi var på klassresa i början av åttan för att vi hade det superkul på Öland. Vi hade så roliga lekar och cyklade väldigt mycket och då hände en del roliga saker. Mer om det vill jag inte säga. Men dessa tre åren har varit bra ändå trots alla prov, läxor, och inlämningar som ska göras. Men det har varit lite jobbigt att vi fick nya lärare nu i 9.an t.ex. i so och matte. Jag var jätterädd för att jag skulle sänka mig i so och matte eftersom vi fick nya lärare. Betygen betyder så himla mycket för mig. Jag tror inte alla vet hur mycket betygen betyder för mig. Men det känns bra nu hittills i alla fall för jag höjde mig i religion till VG. Så hoppas verkligen inte att jag ska sänka mig nu här i slutbetyget för det är nu man vill ha bra betyg. Engelskan har varit ett orosmoment under hela högstadiet men det kanske ändå kan gå hela vägen. Hoppas på detta. En lärare som jag tyckte förstod mig och hjälpte mig var Agneta Olsson. Tyvärr så slutade hon tidigare som lärare och gick i pension. Tiden går alldeles för fort man hinner nästan inte att tänka efter. Dessa tre år känns bara som två år. Nian har gått snabbast. Snart är nian redan slut. Det känns nästan som att man har precis börjat i nian. Det känns mycket bra och skönt.

Det finns en del lärare som inte helt förstår hur en del elever som är lite mer svaga känner sig. Ibland har jag känt att man inte riktigt bryr sig om hur mycket uppgifter och redovisningar man har, utan man fyller hela tiden på med mera. Det blir bara tuffare för dem som har det svårt. En del tappar sugen och bryr sig inte. Det har varit nära för mig också, många kvällar har jag varit ledsen och nere på allting. Men det har ändå gått otroligt bra för mig och det har jag aldrig kunnat tänka mig. Därför vill jag tacka en person som har ställt upp för mig i dessa tre år väldigt mycket på mig med alla läxor och prov mm och det är Roland Lannér min låtsaspappa. Tack så mycket att du har ställt upp så här mycket för mig. När jag har varit arg och ledsen bara för det har varit så mycket i skolan så har han hjälpt mig hela tiden. Ytterligare ett mycket tack.