|
OskyldigaJag stod vid bryggan vi hade just kommit in i vassen med båt. Vi var någon stans på Japans norra sida. Vårt mål var att inta en liten by så vi kunde få kontroll över norra sidan. Vi var bara en halv pluton, resten hade blivit sprängda av vattenminor. Så det var officer Doley och fyra andra soldater. Vi kände direkt lukten av lik när vi gick in i byn. När vi skulle säkra huset så hörde vi att det var någon som sprang två hus bort . - Du där gå och kolla det sa Doley och pekade på mig. Jag svarade: - Ja Sir. Jag gick bort mot husen. Det rök lite från några av dom. När jag var halvvägs så såg jag en pipa sticka fram. Jag sprang tillbaka skrikande: - Fienden klockan 12. Doley placerade ut oss så vi såg var pipan förut hade varit. Doley sa: - Skjut vid första kontakt! Jag la mig vid några brädor som jag tror hade vari ett hus förut. Alla mina nerver var på helspänn i väntan på att soldaten skulle visa sig. Där kom han igen, han sprang fram emot oss med ett gevär.. Doley skrek: - Skjut då! Jag tvekade någon hundradela men så sköt jag ett skott. Det for genom luften och träffade honom rätt i bröstkorgen strax bredvid hjärtat. Då hörde vi hur det kom någon bakom oss med ett gevär och sprang emot oss. Han sköt mot oss och jag trodde att jag blev träffad men det kändes inget och då förstod jag. Men det var för sent, mina soldatkompisar hade skjutit ner honom. När vi sedan undersökte kroppen så såg vi att det var en pojke med leksaksgevär. Han var runt 13-14 år. Jag fick såna skuldkänslor. Jag hade skjutit ner ett barn med ett leksaksgevär. Men officer Doley sa: - Det är lugnt, han tillhörde ändå japanerna.
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
