Sagan om de två snorungarna

Sen när dom hade ätit upp all ”mat” så satte dom undan projektorn och var mätta ända tills nästa måltid. Detta hade dom gjort så många gånger att kroppen verkligen trodde att det var mat och fick energi på nåt konstigt sätt i alla fall. Men en dag så gick projektorn sönder, och styvmamman började genast klaga på den riktiga pappan. Titta nu vad dom små snorungarna har gjort, sa hon. De äter så mycket att projektorn har gått sönder. Jag har minsann sett att dom tar fram den ibland i smyg och äter när inte vi ser på. Vi kommer aldrig att ha råd med en ny lampa till projektorn. Men som tur var hade hon också kommit på en plan att få pengar till en ny projektorlampa. Vi säljer snorungarna till rika folk utan barn på marknaden i den stora staden och när det blir kväll så rymmer dom därifrån och hittar hem med den inbyggda GPS:en som alla barn får när dom föds..

Den riktiga pappan och de två snorungarna blev mycket glada och tyckte att det var tur att den riktiga pappan gifte sig med styvmamman som för en gångs skull verkar vara snäll jämfört med alla andra sagor. De bestämde sig för att åka direkt, så de två snorungarna skyndade sig att sätta på sig de finaste och mest osnoriga kläder dom hade. De satte sig i den portabla teleportern som dom köpt på en loppmarknad och tryckte in koordinaterna för att åka till den stora staden.

När dom kom till staden så gick dom direkt till marknaden för att dom inte skulle bli frestade att köpa alla snygga kläder och allt gott godis som fanns. När dom kom till marknaden så gick dom runt till alla folk och frågade dom om dom ville köpa ett par snorungar. Men ingen ville det. Dom frågade och frågade ända tills dom kom fram till en robot vid namn Häxa2045-R. Den sa att den kunde köpa barnen till ett rimligt pris om hon fick garanti på att de inte rymde den första månaden.

De två snorungarna, styvmamman och den riktiga pappan diskuterade länge och väl och kom fram till att de två snorungarna skulle rymma efter en månad och en dag. Så skildes dom åt. De två snorungarna åkte hem till roboten medans styvmamman och den riktiga pappan sprang och köpte en ny lampa till projektorn. Så fort de två snorungarna kom hem till roboten så tvingade hon dem att… STÄDA!!! Efter en veckas konstant städning så fick dom äntligen äta. Dom fick äta bara för att de ringde ”hälsovårdsnämnden för nysålda barn som inte fått mat på en vecka” roboten sa då till ”hälsovårdsnämnden för nysålda barn som inte fått mat på en vecka” att bara för att hon var en robot som inte behövde äta så hade hon glömt att snorungar faktiskt behövde äta.

Bara för att hämnas så bestämde sig barnen för att en vecka innan de skulle hem så skulle de spä ut robotens olja med tjära så att den skulle fastna och inte komma loss. När den sista veckan kom så gjorde dom så att dom hällde lite tjära i robotens morgon olja och roboten fastnade direkt, så dom stängde av den. Den sista veckan var den bästa dom haft i hela sitt liv. För det visade sig att roboten hade blivit lurad att börja prenumerera på glass. Så när dom gick ner i källaren för att titta i frysboxen efter mat så såg dom att det fanns 13 stycken frysboxar fulla med glass. Och när dom sen kollade i skafferiet så låg där läsk och chokladsås i mängder som man fick på köpet när man köpte glass. Sista dagen så var dom jättetrötta så dom gick upp på vinden för att se om det fanns något annat intressant som dom inte hade sett. När dom kom upp så såg dom att det var fullt med pengar överallt. Dom bestämde sig för att beställa en flygbil via felefon (en modernare version av telefonen).

Efter att dom väntat i en timme så kom en leveranstruck med flygbilen. Dom skrev under kvittot med robotens handstil och fyllde bilen med pengar. Till slut så la dom roboten i bagaget och körde till ett reparations och omprogrammerings ställe för robotar som hette Werners och lämnade in roboten och fick den nya Slav57016-XX som kunde hjälpa till med hemsysslorna. När dom kom hem till styvmamman och den riktiga pappan så blev dom överlyckliga och bestämde sig för att flytta till robotens gamla hus och levde lyckliga där i alla sina dagar