12 april 04


Julia 2006-05-15

12 april 04
Idag är det ett år sen mamma dog nu.
Jag tänker på henne varje dag, hoppas hon har det bra.
Jag skulle så gärna vara med henne i himlen, egentligen skulle jag vara vart som helst utan här. Här med satkärringen.
Satkärringen som är min nya mamma.
Idag tvingade hon mig att mocka skiten efter hennes getter.
Enligt henne hade jag inte varit tillräckligt noggrann utan slarvat, som straff fick jag ingen mat den kvällen. Men Jasmine kom in sen på kvällen med en bröd bit. Pappa säger inte till henne. Han vågar inte.
Han har varit så konstig den sista tiden. Trött och.. avlägsen på nått sätt.
Men nu hinner jag inte skriva mer. Ska laga Samrias kläder. Samira, satkärringen.


2 maj 04
Nu skriver jag igen. Har knappt tid. Samira kör med mig hela tiden.
Hon behandlar mig och Jasmine som smuts. Hennes egna ungar däremot får extra mat, nya kläder och behöver aldrig arbeta.
- Dom måste lägga sin tid på skolarbetet, dom är begåvade, säger hon.
Oss där emot ska hon använda som slavar. Vi är ju inte lika fina som hennes tre odrägliga ungar: Sam, Nico och Marcela.
Dom har det allt bra. Dom får gå i skolan. Fast inte jag eller Jasmine. Oss behandlar hon som skit. Pengarna räcker inte till säger pappa. Fast jag vet att det bara är något hon tuttat i honom. Det är som om hon styr honom. Bestämmer vad han ska göra och tycka. Som om hon vill att han ska tycka illa om mig. Nu ropar Samira, bäst att gömma dig min lilla dagbok. Du är ju den ända som lyssnar.


18 maj 04

Hej dagboken. Nu vet jag att du kommer bli blöt. Blöt av tårar.
Pappa är sjuk. Doktorn var här igår och såg till honom. Han sa att pappa hade fått en mycket allvarlig sjukdom som inte går att bota.
Han har inte långt kvar. När han är borta har jag ingen. Bara Jasmine.
Det kommer bli ett helvete. Samira kommer behandla mig som en trasa.
Varför skulle detta hända mig? Vad har jag gjort för att förtjäna det här?
Varför straffar gud mig?


3 juni 04
Nu är han borta. Nu har han sluppit lidandet. Nu är han med mamma.
Nu sitter dom två och kollar ner på mig.
Det var så fint, han somnade in. Han hade ett litet leende på läpparna. Han såg mamma tror jag.
Jag har inte hunnit skriva eftersom all min tid har gått till pappa. Jasmine och jag har inte lämnat hans sida dom närmaste veckorna, vilket Samira inte alls gillar. Men nu bryr jag mig inte om henne.
Jag ska skita i henne. Vad kan hon göra? Svag ynklig kvinna är vad hon är. Nu, idag ska jag säga till henne.


5 juni 04
Det svider dagbok. Det bränner och ömmar på hela min rygg.
Jag sa till Samira att jag var trött på henne och hennes ungar.
Det skulle jag aldrig gjort. Hon tog tag i min arm och drog in mig till hennes rum och där inne tog hon fram en lång smal pinne. 10 raska rapp över min rygg. Jag ville inte gråta. Utan bet ihop. hon packade ihop mina grejer och slängde ut mig. Hon skrek åt mig att jag skulle ge mig iväg och aldrig mer komma tillbaka. Jag greppade tag i min dagbok som låg under min kudde. Nu sitter jag här vid hamnen. Ingenstans att ta vägen. Jag har inget.


6 juni 04
Nu hinner jag skriva igen. Har ju som sagt inte mycket att göra. Letade efter ett ställe att sova på hela natten. Till slut hittade jag en gammal kartong bit som jag drog över mig. Jag la mig under ett träd. Dagarna i Kina må vara varma, men nätterna under himlen är iskalla.
Jag somnade inte förrän solen gått upp. Då kände jag mig lite säkrare.
Barn och ungdomar sprang omkring hela natten, vild hundar som skällde och bilar som körde. En sak är säker. Jag tänker inte stanna på gatan länge.


8 juni 04
Nu har jag inte skrivit på 2 dagar.
Igår var jag så hungrig så jag trodde jag kulle svimma vas jag än gjorde.
Benen kändes som stenar.
Jag låg på mitt lilla ställe när en tjej kom fram till mig.
Hon var liten men i min ålder. Hon hade en rosa kort kjol och ett vitt linne. Kläderna var så fina, visste man inte att Zahara bodde på gatan, skulle man aldrig tro att hon gjorde det. Hon delade med sig av det vatten och den lilla pizzabiten hon hade. Efter ett tag tog jag mig upp på fötterna och gick ner till floden för att tvätta av mig. Zahara hängde med mig. Hon ställde tusen frågor till mig. Sen började hon berätta om sig själv. Hennes mamma och pappa hade dött i malaria för 3 år sen. Nu bodde hon på gatan och som försörjning kallade hon sig själv för prostituerad. Jag visste inte vad det var så jag frågade tyst var det var. Jag såg att hon såg ner i marken. När hon sedan berättade var det var hon höll på med förstod jag hur mycket hon måste skämmas. Zahara som bara är 14 år, säljer sig kropp till medelålders män som utnyttjar henne för en liten, liten summa pengar. För dom pengarna köpte hon lim och nya kläder. Fanns det kvar gick det till mat. Jag lovar mig själv dagbok, att aldrig börja med det Zahara håller på med.


13 juni 04
Hej dagbok!
Det var ett par dagar sen jag skrev nu.
Jag har hängt med Zahara och alla hennes kompisar. Dom delar med sig av sin mat och sina ”grejer”. Jag har nu upptäckt en sak, lim. Lim, lim, lim.
Helt ofarligt och man håller sig mätt en längre tid. Helt underbart. Jag har knappt ätit någonting men känner ändå ingen hunger. Jag har lärt känna Kimo, Xavier, MaryJo och Phil. Alla lever på gatan, precis som mig nu.
Jag mår nästan bättre på gatan. Ah! Livet på gatan är en lycka.


15 juni 04
Zahara säger att jag måste börja tjäna pengar.
Kanske så får jag hjälpa Kimo att leta sopor?
Men jag vet nog vad hon vill att jag ska göra. Något man tjänar bra mycket mer på.
Killarna vill också det. Dom säger att jag är vacker.
Vad dom vill att jag ska göra är…
Att prostituera mig…


20 juni 04
Första dagen på jobbet.
Jag fick låna kläder av Zahara. En vit topp och en röd kjol.
Hon sminkade mig med. Sen gjorde jag som henne. Vi gick ner till stan. Där ställde vi oss på en gata.
Det kom bilar förbi som tutade på Zahara. Sen stannade en röd bild. Ur klev en medelålders man. Han hade svart kort hår. Rätt stilig för sin ålder.
Zahara pekade på mig. Mannen öppnade bildörren och bad mig kliva in.Vi åkte hem till honom. Ett fint hus.
Sen..


2 juli 04

Hej dagbok.Har inte hunnit skriva så mycket.
Jag har varit hos Jake. Ah mannen jag skrev om innan.
Han är 28. Helt underbar. Jag får äta hos honom, sova, duscha & han köper kläder till mig.


6 juli 04

Jag är ovän med Zahara. Hon tycker jag är konstig som umgås så mycket med Jake.
Då sa jag att det var hennes fel att jag började med ”det”.
Då sa hon att hon inte hade gjort mig till HORA!!
Då…
Då var det slut..


28 juli 04

Nu var det ett bra tag sen.
Jag bor inte på gatan längre. Nej nu bor jag med Jake.
Jag får städa & laga mat. Inget mer. Han behandlar mig väl.Han har gjort mitt liv så mycket bättre. Han behandlar mig väl.


3 februari 05

Nu var det nästan ett år sen jag skrev.
Jag kom ihåg att jag skrev att Jake behandlade mig väl.
Sen dess har allt gått så fort.
Jag har bara inte tid att skriva längre.
Jake har friat !!!
Jag kan inte fatta det, jag har fått ett jobb på hans brors restrang. Kanske skriver jag mer någon gång.
Men som sagt. Det kan ta tid.
För nu, har jag skaffat mig ett värdigt liv.

Tipsa en vn Skriv ut




Mest lästa




Matsedel


Skolbiblan


Inläsningstjänst


Senaste från Skolnytt.se


Digilär

Legimus

Creative commons

CC search


Oribi speak








Killsnackpaketet



Stress inför prov

Varför blir vi stressade?

Panik på provet

Läs dig smartare

Plugga effektivt


Gymnasievalspodden

Beslutsguiden - gymnasievalet

RFSL ungdom


Barnkonventionen


Gamingpodden


Hitta hit

Torsåsnytt
Ansvarig utgivare:   Caroline Elnéus
Webmaster:   Caroline Elnéus