Etiopien

Vi har jobbat ihop ett arbete på so:n om Etiopien, här är resultatet.

Kultur
(av: Martina)

Den etiopisk-ortodoxa kyrkans lära och föreställningsvärld har i hög grad satt sin prägel på de kristna etiopiernas kultur. Den klassiska litteraturen skrevs på kyrkospråket ge’ez som ursprungligen talades i kungariket Aksum. Under 1300-talet nådde denna litteratur sin höjdpunkt då det tillkom dess mest berömda verk, Kebra Negast (Kungarnas ära). Där berättas legenden om drottningen Saba, kungen Salomo och deras son Menelik I (=den förste) som påstods ha grundat en etiopisk kungadynasti. Bildkonsten har varit starkt påverkad av den bysantinska kulturen och behandlade längre uteslutande religiösa ämnen, ofta med bibliska motiv. De senaste åren har konstnärerna börjat att bland annat avbilda etiopiska härskare och berömda fältslag. Kyrkobyggandets traditioner går tillbaka till 300-talet. Till de förnämsta arkitektoniska verken hör en 21 meter hög obelisk i Aksum och de berömda klippkyrkorna i Lalibela från tidigt 1200-tal. De har huggits direkt ur berget och anses unika i den kristna kyrkoarkitekturen. 1937 stal de italienska ockupationstrupperna en 24 meter hög obelisk och förde den till Rom. I april 2005 fick Etiopien tillbaka den. I närmare 70 år kämpade etiopierna för att krigsbytet skulle återföras till hemlandet. Redan 1947 ingicks en överenskommelse mellan Italien och Etiopien om att obelisken skulle återbördas till Etiopien, men ärendet drog ut på tiden och blev en infekterad konflikt länderna emellan.

Utbildning
(av: Martina)

Regeringen har nu börjat göra stora satsningar för att bota det att utbildningsnivån har varit så låg i Etiopien. Strax före millennieskiftet gick bara vart tredje barn i grundskolan, 2005 var andelen sex av tio. Det går något fler pojkar än flickor i skolan, men skillnaden har minskat. På vissa håll på landsbygden går få barn alls i skolan. Föräldrarna till de barnen anser att de behövs till familjens försörjning, då de lever i fattigdom. Barnen har sex års skolplikt och börjar vanligen skolan när de är vid sju års ålder. Grundskolan som varar i åtta år ska vara avgiftsfri. Därefter följer ytterligare fyra år indelade i två stadier, varav det sista är studieförberedande. Under 2000-talet har andelen barn som fortsätter efter grundskolan ökat rejält och närmade sig 30% 2005, men här är också skillnaden mellan de båda könen större. Efter att antalet barn i skolan har ökat så snabbt så har också lärarvristen blivit stor. Läs- och skrivkunnigheten är fortfarande låg, särskilt bland kvinnor, men den stiger nu med den ökande skolgången.

Jordbruk och fiske
(av: Martina)

Etiopiens viktigaste näring kommer från jordbruket. Sektorn står för närmare hälften av bruttonationalprodukter och sysselsätter minst 80 procent av den arbetande befolkningen. I små familjejordbruk sker odlingen med enkla metoder. De vanligaste grödorna är det inhemska sädesslaget teff, durra, majs och korn. I alla måltider ingår det pannkaksliknande, syrliga brödet injera som teff används till. Kaffebönor har länge varit Etiopiens viktigaste exportvara och kaffebusken har sitt ursprung i Etiopiens bergtrakter. Etiopierna konsumerar otroliga mängder kaffe, till skillnad från många andra kaffeproducenter. En ny, snabbväxande exportvara är snittblommorna, men då staten äger all jord så hålls investeringarna tillbaka som skulle kunna öka produktiviteten. Förutsättningarna för högre avkastning är goda. Jorden är bördig och det finns gott om vatten i floderna. Men konstbevattning är ovanligt, även om Etiopien 2007 fick en Världsbankskredit på 100 miljoner dollar för att bygga bevattningssystem. Nu är allt bönderna kan göra att förlita sig på regn, men då regnet inte kommer så uppstår torka och missväxt, med livsmedelbrist och emellanåt svältkatastrofer.

Etiopiens Politiska system
(av: Emrik)

Etiopien är en federal republik som består av 9 delstater med självstyre. Etiopien har alltså en president och även en premiärminister. Presidenten har mest representativa uppgifter, alltså att representera Etiopien utomlands m.m. De olika 9 regionerna är på ett etniskt sätt olika varandra och har rätt att lämna sammanslutningen, dock anklagas centralregeringen att med våld ha hindrat de grupper som försökt lämna. I Etiopien finns det ett parti som heter EPRDF och har varit det större partiet inom deras inrikespolitik och detta partiet tar oftast hand om alla de viktiga säkerhetsfrågorna inom deras politik. EPRDF är en allians av flera olika folkgrupepr och leds av premiärministern vid namn Meles Zenawi.


Aktuell politik
(av: Emrik)

I valet i maj, år 2005 vann EPRDF valet stort men till skillnad från åren innan så blev dom ifrågasatta av motståndet. Denna ifrågasättningen ställde till med mycket oroligheter. EPRDF fick ett internationellt sämre rykte och även regeringen kritiserades av etiopier. Motståndet till EPRDF som ifrågasatte resultatet var de två allianserna UEDF och CUD. I samband med detta valet blev det demonstrationer och protester. Många som deltog dödades eller greps. CUD bojkottade sedan ett parlamentmöte och hela CUD:s ledning greps. På julen år 2005 åtalades jättemånga ledare, journalister och akademiker för att ha planerat folkmord på tigreaner och Premiärminister Meles som tillhör just den folkgruppen. Efter ungefär ett år lades de flesta åtalen ner. År 2007 förekom ytterliggare oroligheter. Beväpade män med motivationen att etiopiska trupper hade tvingat bort nomadstammar från deras betesmarker angrep ett oljefält nära gränsen till Somalia. Etiopiska trupper hade försökt försvara fältet men lyckades inte. Istället avled 65 etiopier.


Utrikespolitik
(av: Emrik)

Etiopien hade först mycket bra samarbete med Eritrea men efter ett tag började det bli oenigheter. Etiopien och Eritrea verkade inte riktigt ha några fullt markerade gränser vilket ledde till att Eritrea bestämde sej för att erövra en liten etiopisk stad vid namn Badme. Etiopien svarade med att förklara krig. Många strider tog plats och Etiopien återtog många av sina förlorade oråden. Men i december år 2000 slöt länderna ett fredsavtal. År 2004 ökade spänningen igen mellan länderna och hade nu ännu fler trupper längs med gränsen. Båda länderna fick kritik av FN för att inte följt fredsavtalet. Ett annat land som Etiopien har varit i strid med lite fram och tillbaks med är Somalia. Det har förekommit gränsstrider mellan länderna flera gånger. Men år 2004 gav Etiopien sitt stöd till en ny regering som utsågs i Somalia. Striderna fortsatte och snart angrep Etiopien ännu en gång. Denna gången fick dem även stöd från USA.

Mänskliga rättigheter
(av: Emrik)

De mänskliga rättigheterna respekteras sällan i Etiopien. Våldtäkter, tortyr och avrättningar förekommer ofta och deras militär är alltför brutal. Militären förföljer ofta olika folkgrupper pga deras etniska ställningar. Detta drabbar deras rykte väldigt negativt.

Sociala förhållanden (av Lisa)
För många etiopier är livet en kamp att överleva för var dag som går, ständig svält och ständig ökad befolkning eftersom de flesta bor på landsbygden.
De har haft mycket satsningar på de sociala förhållanden som resulterat till ökad medellivslängd och barnadödligheten är sänkt. Det är mycket varmt och det flesta (oftast kvinnor) måste gå flera timmar om dagen för att få tag i vatten.
Något som är mycket allvarligt är också mödradödligheten som är bland den högsta i världen, ofta mycket komplikationer eftersom de könstympats. Idag är det olagligt men ändå beräknas 3 av 4 kvinnor har utsatts av könsstympning.
Etiopien har extrema behov av vård och därför har de planerat en utbyggnad för alla invånare. Det är så lite som var fjärde person som har tillgång till rent vatten vilket orsakar död för många som får parasitsjukdomar.
Generellt sätt är det lättare att som en etiop bo i städerna än i landsbygden eftersom de har större tillgång till skola och vårdcentral.

Klimat (av Lisa)
I Etiopien är det stora skillnader på klimatet och därför delar man upp det i tre zoner;
på höjder över 2400 meter är det svalt och kan gå ända ner till noll grader.
På 1500-2400 meter över havet (där större delen av befolkning bor) ligger temperaturen mellan 16 och 30 grader. I låglandet ligger temperaturen från 27 grader och uppåt.
Nederbörden varierar också mycket men den mesta nederbörden faller från mitten av juni till september. I väster får vi ca dubbelt så mycket nederbörd som de i Etiopien får dvs. 1000 millimeter. Klimatet har även påverkat svältkatastrofer eftersom med hjälp av torkan blir jordförstörelse.

Befolkning och språk (av Lisa)
Befolkningen beräknas öka med ca 2 miljoner om året, fyra av tio etiopier är under 15 år gamla. Det finns 64 etniska grupper med språk men man vet att i verkligheten finns det fler. De största folkgrupperna är oromo och amhara.

Ekonomi (av Lisa)
Etiopien är Afrikas största kaffeproducent, kaffe är också Etiopiens största exportvara. Den som har blivit den näst största exportvaran är oljeväxter.
Många är beroende av jordbruket och hushållets inkomster går mest till mat.

Naturtillgångar och energi (av Lisa)
För Etiopien är det svårt att utvinna något av de mineraltillgångar de faktiskt har.
Guld är det ända som bryts i någon större mängd. En liten del utvinner de också utav: platina, salt, kalk och marmor. Det finns även lite orörda tillgångar av bl.a. järn, pottaska och kol. En av Etiopiens viktigaste naturtillgångar är ändå vattenkraft som knappt utnyttjats. De har också fått stöd med utbyggnad med bistånd från utlandet.
Energiförbrukningen kommer främst från hushållet som är baserat på ved, träkol och djurspillring. I städerna används fotogen. Men behovet av ved som de har, har i sin tur lett till att mycket skog har försvunnit. Att mycket skog har försvunnit har gjort allvarliga miljöproblem. För hundra år sen var mer än en tredje del av Etiopien täckt av skog nu är siffran snart nere på en tiondel.

(av: Simon) Ytan i Etiopien är 1 133 380 kvadrat kilometer. Huvudstaden heter Addis Abeba med 2 900 000 invånare. Deras president heter Girma Woldegiorgis och stadschefen heter Meles Zenawi. Det finns 79 300 000 invånare i Etiopien.

Etiopien, Somalia, Djibouti och Eritrea tillhör det så kallade ”Afrikas Horn”.
Etiopien är ca 2,5 gånger större än Sverige. Landets största sjö heter Danakilöknen och ligger cirka 100 meter under havsytan. På högplatån växte förut barrskog men har försvunnit tack vare att man har huggit ner det på jakt efter skog. I lågländerna i sydväst växer regnskog, där odlas också den Etiopiska kaffebusken. Djurlivet är rikt det finns många djurarter där som inte finns någon annan stans. Det finns tillexempel etiopisk varg och babianen Gelada.

Vägarna är ofta i dåligt skick i landet men ändå så sker 95 % utav all transport via vägen. Mellan 1997 och 2002 så kom det dubbelt så många vägar än innan och det var många vägar som förbättrades ordentligt. Vägarna förbättras fortfarande mest de från huvudstaden Addis Abeba. Bygget av vägarna bli dyra och tar lång tid tack vare det bergiga landskapet.
Etiopien blev av med sin kuststräcka när Eritreas blev självständiga men de gjorde ett avtal så att Etiopien fick tillgång till den viktiga hamnstaden Assab.
Etiopien har bara en järnväg som fungera och den går från huvudstaden Addis Abeba via Dire Dawa till Djibouti. Järnvägen är dålig men man fundera på att rusta upp den i dugligt skick.
En utav fem flygplatser i hela Afrika ligger i Etiopiens huvudstad. 2003 fick den en ny landningsbana och ny passagerarterminal. Tre år senare öppnades en ny godsterminal. Etiopien har ett eget flygbolag med namnet Ethiopian Airlines. De flyger till över 40 utrikesdestinationer.


Etiopien lever till stor del utav turismen tack vare landets rika historiska arv och omväxlande natur.
Det som finns att kolla på är forntida kristna kyrkor. En del utav kyrkorna är uthuggna i sten i underjorden, de gamla huvudstäderna Gondar, Lalibela och Aksum. Man kan också kolla på vattenfallen i blå Nilen och flera nationalparker.
Krig och svält stoppade antalet turister ett tag. Men efter tusenår skiftet så har det stabiliserat sig och gjort så att de kommer fler turister igen. Det var lite oroligheter efter valet under 2005 men turisterna slutade inte att komma för det utan under det året så ökade antalet turister med 25 %.


Det finns inte så mycket industrier de som finns ligger mestadels i Addis Abeba och Dire Dawa. Men tillverkning utav livsmedel, drycker, textiler och lädervaror tillverkas det mest utav.

Etiopien exportera mestadels kaffe men den har minskat från över hälften sedan 1990 talet fram till 2005. Lägre världsmarknads priser och ökad export av andra varor är orsaken. Den andra största export varan är oljeväxter. Man säljer mycket sesam till Kina som har blivit ett stort export land. Även läder och liknande är också en stor exportprodukt.
Guld och snitt blommor har ökat mycket tack vare flyg transporten från Addis Abeba.
Etiopien importera också väldigt mycket som t.ex. maskiner och transportutrustning.

Det är många som är arbetslösa i Etiopien. Det är många som tjänar pengar utanför formella arbetsmarknaden som självhushåll och som att jobba svart på gatan.
Det är stor brist på kvaliviserade arbetare eftersom de som är högutbildade flyr utomlands och av politiska skäl.



All fakta om Etiopien är tagen från landguiden