Stevens liv som gatubarn

När Steven bodde med sina föräldrar hade han det bra men när dom dog så visste inte Steven vad han skulle göra. Han visste inte om han fick bo kvar där dom bodde innan eller var han skulle få mat ifrån.
Han letade reda på sina kompisar Carlos och Tomas.
Dom var också föräldralösa. Dom bodde på gatan tillsammans med många andra barn som inte hade några hem att gå till. Steven letade och letade och till slut hittade Steven dom. Carlos och Tomas var vid en busskur när Steven kom dit. Dom hade hittat lite bröd som dom satt och åt på. Dom gav Steven lite bröd. Steven berättade för sina kamrater att hans föräldrar hade dött och att han inte hade någonstans att ta vägen.
- Du kan bo här om du vill, sa Carlos och Tomas.
- Ja tack, sa Steven. Men vart kan jag sova?
- Du kan sova där borta vid hörnet, sa Tomas,
- Tack, sa Steven snällt.
Steven satt och tänkte på sina föräldrar. Han saknade dom så mycket så han började gråta. Han satt i hörnet, frös och var hungrig. Han gick till Carlos och frågade om det fanns någon mat. Då sa Carlos:
- Nej, vi har ingen mat. Jag är ledsen men jag har lite bröd som du kan få.
- Men vad ska du äta då?
- Det är lugnt jag åt lite innan du kom, sa Carlos.
- God natt, sa Steven och Carlos sa desamma till Steven.

Nu vad det morgon. Tomas gick till Steven och väckte Steven.
- Hej Steven, sa Tomas. Här har du några äpplen.
- Tack, sa Steven.
Steven, Carlos och Tomas gick till en marknad. När dom var framme så kom det fram en gammal gubbe som frågade:
- Jag skulle behöva lite hjälp med att lyfta kartongerna där framme. ni får tio kr per låda.
- Ja, sa Steven Carlos Tomas så dom jobbade hela dagen.
Nu var dom färdiga då kom gubben tillbaka och betalde. Dom fick 350 kr. Steven Carlos och Tomas blev jätteglada och gick hem och sova.
Nästa dag så gick dom till en liten affär och köpte mat och kläder. dom gick till Stevens gamla hus och bodde där och var glada.