Ett genomgående tema i undersökningen är sociala mediers påverkan. Många av eleverna, både tjejer och killar, nämner att plattformar som Instagram och Tik Tok har skapat en falsk bild av hur kroppar "bör" se ut. En 18-årig kvinna noterar hur influensers och deras redigerade bilder bidrar till att unga känner sig otillräckliga. En annan elev beskriver att hon känner pressen att passa in på grund av de orealistiska ideal som sprids via sociala medier, där posering, ljus och redigering manipulerar verkligheten. 

En 40-årig kvinna uttrycker att hon medvetet försöker bryta kropps normerna genom att "se så udda ut som möjligt" för att uppmuntra andra att tänka annorlunda kring ideal. Trots det erkänner hon att vissa normer sitter djupt rotade, såsom rakade ben och viktnormer. Detta pekar på en inre konflikt mellan att vilja bryta sig loss från idealen, samtidigt som vissa krav kvarstår. 

En ung kvinna på 16 år beskriver hur hon ofta tänker på sitt utseende och jämför sig med människor omkring sig. För henne är det viktigt att passa in och undvika fördomar, vilket skapar en känsla av att hon måste leva upp till vissa standarder, även om hon vet att de är svåra att uppnå. En annan kvinna på samma ålder understryker internet och orealistiska filter som förvärrar idealet. Hon menar att det bästa sättet att hantera det är att minska tiden på sociala medier och påminna sig om att mycket av det man ser där inte är verkligt. 

Det är dock inte bara kvinnor som påverkas. En 18-årig man nämner hur vikt och ansiktet spelar en stor roll i hur han ser på sig själv. Han föreslår att en lösning kan vara att umgås med människor som accepterar honom för den han är och att sluta jämföra sig med andra. 

Flera elever efterlyser en förändring i hur kroppsideal hanteras, både på individnivå och i samhället i stort. En del menar att det handlar om att omge sig med personer som accepterar en, medan andra föreslår att man slutar följa människor på sociala medier som bidrar till den orealistiska idealbilden. En 17-årig kvinna menar att det är viktigt att normalisera unika utseenden och stärka människor, medan en annan elev föreslår att man ska sluta lägga upp redigerade bilder som ger en skev bild av verkligheten. 

Trots de utmaningar som många ungdomar står inför, finns det en strävan mot kroppspositivism. En av de mest konkreta lösningarna som nämns är att acceptera sig själv och att försöka bryta normer där det är möjligt. Som en 16-årig kvinna uttrycker det: "Försöka bryta normer så gott man kan. Vara kroppspositiv."   

I en intervju med Grim Hansson Åkerberg, 22 år,erkänner han att ibland tänker på sitt utseende och att vikten är något han särskilt fokuserar på.  

Enligt Grim påverkar utseendet hur vi behandlas av andra. Han beskriver hur människor omedvetet dömer varandra baserat på yttre attribut som kläder, hygien och kroppsform. "Folk säger att det är insidan som räknas, men det är ju utsidan man ser först," säger han och menar att det finns en rädsla för att bli negativt bemött om man inte följer de oskrivna normerna för utseende. Att se "ovälskött" ut kan påverka hur man blir bemött, medan ett välskött utseende ger en annan typ av respons, något Grim menar bidrar till stressen kring att "följa ramarna". 

Men Grim tror att det finns en lösning för att minska utseendefixeringen. Han föreslår att fler borde tala öppet om hur de känner kring utseende. "Jag tror att om fler personer pratar öppet om hur de känner och hur de mår, så får man mer förståelse för att man inte är ensam," säger han. Grim menar att det kan hjälpa människor att inse att även de som lever upp till samhällets ideal, som Victoria'sSecret-modeller, kan må dåligt. Genom att vara transparenta och dela med sig av sina erfarenheter tror han att pressen kan minska och att vi kan nå en större acceptans kring våra egna och andras utseenden. 

I en artikelfrån Bris diskuteras hur skönhetsideal påverkar ungas självkänsla. Trots att medvetenheten kring mångfald ökar, kvarstår starka och ofta orealistiska normer om kropp och utseende. Många unga känner press att förändra sitt utseende, vilket kan leda till psykisk ohälsa, som ätstörningar och osäkerhet. Det betonas att sociala medier ofta förstärker dessa ideal, vilket gör självkritik vanligare. För att motverka detta kan man arbeta på att acceptera sig själv och stärka sin självkänsla.  

I en annan artikel från UMO tas de upp hur kroppsideal påverkar ungdomars självkänsla och förklarar att bilder på sociala medier ofta är redigerade och vinklade för att framställa orealistiska kroppsideal. Dessa ideal kan skapa press och leda till självkritik. Artikeln påminner om att det inte finns ett "rätt" sätt att se ut och att stark självkänsla är viktigare än att följa ideal. Tips ges för att stärka självkänslan, som att följa konton som främjar kroppspositivitet.  

Sammanfattningsvis visar denna granskning att kroppsideal är ett komplext och djupt rotat problem både på Westerlundska gymnasiet och över hela Sverige. Påverkan från sociala medier är enorm och det krävs medvetna insatser för att hjälpa elever att navigera i en värld där utseende ofta sätts i fokus. Initiativ för att främja kroppspositivism och acceptans, både i skolan och på nätet, kan vara nyckeln till att minska den press många ungdomar känner.