Trollkarlen


Anton 7B 2006-03-14

En gång för länge sedan fanns det en trollkarl som hette Goga och ville härska över jorden. Men det fanns också en god trollkarl som stod i mot Gogas krafter som hette Soga. En dag när Goga försökte komma på ett nytt sett att ta över jorden så kom en kråka och viskade något i hans öra:

– Perfekt sa Goga. Några mil dår ifrån satt Soga och drack kaffe med lille skotska tomten Seamus och pratade om hur snabbt jordgubbarna växte i år. Seamus blev trött på att prata om jordgubbar och sa att han skulle gå hem och laga mat. Soga sa hejdå till Seamus och gick ut på en promenad i det soliga vädret. Då kom Sogas hjälpduva och sa till honom att Goga hade en ond plan och tänkte ta över jorden. Lite senare hos Goga höll han på med en ond trollformel som skulle hjälpa honom ta över jorden. Då kom kråkan som hade viskat något till honom och viskade honom en till sak.
– Så Soga är på väg för att stoppa mig, sa Goga. Han kommer inte långt. Skicka ut bergatrollen!

På vägen där Soga gick kände han att det inte var riktigt ofarligt så han var på sin vakt. Plötsligt hoppade tre troll fram ur en stor buske och två troll ur en grotta. Soga tänkte snabbt och gjorde en trolldom på ett av trollen så trollet åkte upp i luften och varken kunde röra armar eller ben. Ett av trollen blev rädd och sprang iväg. Ett troll anföll Soga med sin stenklubba. Soga klev åt sidan så att trollet åkte när i floden och flöt bort och ner i vattenfallet. Nu gjorde Soga något konstigt, han drog ner sin käpp i marken och sa några ord. Plötsligt började marken skaka och det blev hål i marken där de sista trollen trillade ner. Nu fortsatte Soga att gå vidare.

Goga hade sett allt ur sin magiska kristallkulla och blev jättearg och tog kol på ett av sina troll. Soga började bli orolig. Nästa gång kanske Goga skulle skicka ut så många troll att han aldrig skulle klara sig med livet i behåll. Då gjorde han en vissling som lät väldigt högt. Då kom hans hjälpduva flygande. Då sa han till duvan på duvornas språk:
- Hämta min stora färdörn. Duvan flög iväg efter Sogas färd örn. Goga hade även sett det här också men han blev inte arg. Han fick en ide.
– Skicka iväg drakryttarna, sa han. Lite senare kom Sogas färdörn och hämtade upp honom. När de var uppe i luften kunde Soga se ner på Tomtelandet. Det såg riktigt vackert ut. De små tomtarna såg nästan ut att vara mikroskopiska eftersom de var ju mindre än människor. Allt verkade bra uppe i luften men det var ju ändå inte alls så säkert som han trodde. För nu hade nämligen drakryttarna kommit ifatt dem.

Örnen greps av panik så Soga nästan trillade av honom. Ryttarna kom från alla håll. Soga höll på att förlora fighten. Men sen kunde han vända hela fighten. Han gjorde något med sin trollstav och alla ryttare trillade ner till marken och dog.

Inte så långt därifrån satt en väldigt arg Goga. Han kunde nästan inte kontrollera sin ilska. Han exploderade nästan. Alla Gogas tjänare sprang ut ur rummet för att rädda sitt eget liv. Nu var det inte långt kvar alls till Gogas onda slott. Soga började känna sig hungrig men tyvärr hade han inte packat med någon mat eller dricka och det var ett bra tag sen han hade ätit mat.
Soga började känna sig yr i huvudet och trillade av sin örn rakt genom ett fönster mitt under där Gogas tron var och där Goga satt. Så han trillade rakt ner i Gogas knä.
– Det verkar som problemen löser sig själva, sa Goga. Lite senare vaknade Soga i en tortyrkammare med blodiga tortyrgrejer.
– Visst är de fina sa en röst. Från ett hörn kommer Goga fram och säger
– Varför ska du alltid försöka stoppa mig Soga?
– Därför det är fel att skada oskyldiga varelser.
– Men vad är du har kokat ihop nu Goga? sa Soga.
– Jo det du, fefolket har en speciell sak som jag har tänkt att ta ifrån dem nämligen deras magiska urna.
– Men då dör ju fefolket ut och förresten en trollkarl kan ändå inte göra något med den magiska urnan. Du tjänar inget på det. Du bara ta kol på ett folk. Är det det som du har tänkt ut? Att ta död på ett folk?
– Nej inte alls,  jag har tänkt att göra något ännu bättre. Jag ska ge urnan till djävulen så han kan ge mig krafter så att ingen annan trollkarl kan stoppa mig.
– Att ge den till djävulen gör bara saken ännu sämre. Men Goga lyssnade inte på Soga och han gav sig iväg väg till fe landet för att ta den magiska urnan. Nu verkade det som om allt var misslyckat. Soga hade ingen aning om hur han skulle komma ifrån tortyrkammaren. Men då såg han vilket av trollen som hade nyckeln. Nu skulle han bara komma på hur han skulle få tag i den utan magi för hans stav hade de låst in i ett annat rum i slottet.

Soga började vissla något och då kom Seamus och sa:
– Vad vill du ha hjälp med Soga?
– Jag vill att du tar trollets nycklar och låser upp bojorna.
– Ok men då ska du göra mig en tjänst senare.
– Jag lovar att gottgöra dig. Då sprang Seamus fram till trollet med nycklarna och tog dem och gav dem sen till Soga. Soga tog en yxa och högg ner alla trollen. Nu gick Soga och toga sin stav och kallade på sin färdörn och flög iväg mot felandet. En stund där ifrån var Goga nästan framme vid felandet men till hans stora förvåning dök Soga upp. Det blev en fight så stor att nästan hela skogen försvann. Men till slut så vann Soga och Goga stack hem med svansen mellan benen. När Soga kom friade de honom väldigt stort feerna var också där. Men så kommer Seamus och säger:
- Du har väl inte glömt?
- Nej det har jag inte Seamus. Den tjänsten som Soga gjorde åt Seamus var att plantera jordgubbar.

Kommentera Tipsa en vn Skriv ut







Mest lästa




Matsedel


Skolbiblan


Inläsningstjänst


Senaste från Skolnytt.se


Digilär

Legimus

Creative commons

CC search


Oribi speak








Killsnackpaketet



Stress inför prov

Varför blir vi stressade?

Panik på provet

Läs dig smartare

Plugga effektivt


Gymnasievalspodden

Beslutsguiden - gymnasievalet

RFSL ungdom


Barnkonventionen


Gamingpodden


Hitta hit

Torsåsnytt
Ansvarig utgivare:   Caroline Elnéus
Webmaster:   Caroline Elnéus