Nicole

Nicole är 13 år och bor på ett barnhem i Bukarest, Just nu sitter hon och tänker på sin bästa vän Nina som blev mördad av en dödspatrull innan dom kom in på barnhemmet.
Hennes mamma hade dött när hon var 7 år i Aids och hennes pappa hade flyttat till Polen och träffat en ny fru där som var lika gammal som hon själv. Nicole hade haft en väldigt svår barndom. Hennes föräldrar hade bråkat, slagits och supit. Det gick till och med så långt att pappan hade försökt att våldta Nicole när hon var 4år men som tur var att hennes mamma kom precis in i rummet. Sen nu efter många år tillbaka sitter hon på sitt rum på ett barnhem. Ägaren till barnhemmet heter: Stive, Hon tyckte inte om honom för han höll på att ta på alla flickor som bodde på hemmet.
Dörren öppnades in till Nicoles rum. I dörröppningen står Stive. Han kollar på henne med en allvarlig blick, Nicole tänker nej! Nu får det vara nog! Hon springer fram till honom och slår honom i huvet med ett hårt föremål så han svimmar och trillar långsamt ner på golvet. Nicole rusar ut ur Barnhemmet, Hon vänder sig om och skriker:
- Aldrig mer det här barnhemmet!
Nicole tänker:
- Vad gör hon? Ska jag leva ute på gatan nu? Men hon bestämde sig för att hon skulle åka till den stora staden där hennes faster bor. Hon visste att det skulle ta en lång tid innan hon skulle komma dit, Det hon skulle göra först var att få ihop pengar till en bussbiljett till stan. Nicole satt och tänkte och tänkte. Senare när hon hade kommit på att det enda sättet som fanns var att prostituera sig. Hon visste var den gatan låg där det stod massa av flickor. Hon bestämde sig för att gå dit.
När hon kom fram till gatan såg hon att det stod en massa flickor och väntade på att någon bil skulle köra förbi och plocka upp dem. Hon ställde sig i ett hörn och nu var det bara att vänta och vänta. Hon såg att det kom en ny bil som stannade vid gatan där alla flickor stod, Nicole såg att det var en mycket rik man. Han hade mycket diamanter och guld på sig. Han gick fram till Nicole och sa:
- Har du lust att följa med mig hem? Nicole tvivlade men gick ändå in i hans bil och stängde dörren. Senare när han körde tillbaka med Nicole så var hon drogad och mådde illa. Hon tittade ner i sin väska där låg det några hundralappar som han hade lagt ner i hennes väska. Nicole tänkte nu har hon pengar till att resa till sin faster. Hon gick till busshållsplatsen för att kolla när bussen till staden gick. Bussen gick 17:30. När bussen kom gick hon på och betalde, Det kändes bra att sitta där och bara vänta på att dom skulle vara framme.
Efter en timme så var hon framme. Hon tittade sig omkring och såg bara en massa hus och gator. Hon såg en marknad. Hon gick fram till ett stånd där dom sålde frukt. Hon letade upp sina sista pengar hon hade och gav dom till damen som stod där. När hon hade tittat runt lite på marknaden så fick hon syn på en gubbe som ropade på henne. Nicole gick sakta dit.
- Är du hungrig? För om du är det så kan du få följa med mig hem till mitt hus om du vill?
Nicole tänkte:
- Ska jag gå hem till en främmande man som jag inte känner? Men hon var ju hungrig så hon hade inget val.
- Okej då, sade Nicole


När dom kom hem till den främmande mannen så såg Nicole sig omkring, Det var ett stort fint hus som var modernt innredat. Han gick fram till henne och sa:
- Är du hungrig?
- Ja, sade Nicole svagt.
När Nicole hade ätit så mycket som hon orkade så sa den främmande mannen.
- Nu är du rätt trött va?
Nicole vill inte säga att hon var trött för hon litade inte på den mannen.
- Nej, det är jag inte!
- Men du måste ju sova efter du har ätit.
Den främmande mannen gick emot henne med långa steg. Men då tog Nicole fram en glasvas och slängde den rakt i huvet på den främmande mannen. Nicole sprang ut ur huset så fort hon kunde, Men precis när hon skulle öppna dörren ut så fick hon syn på mannens plånbok. Nicole tog den och smällde igen dörren. Än en gång kom Nicole ut på dom stora gatorna, Hon sprang än en gång till marknaden. Men då skulle hon inte låta någon gammal gubbe lura med henne hem. Precis när hon hade gått förbi ett stånd så hörde hon någon som ropade på henne.
- Du lilla flicka kom hit!
Det var en äldre dam som ropade på henne. Nicole vände sig snabbt om och gick till den gamla damen.
- Är det någon du letar efter? frågade den gamla damen.
- Ja, jag är här för att jag ska leta reda på min faster.
- Vem är det då?
- Jasmine Karlo.
- Jaha, Men det vet jag vem det är. Jag kan ta dig dit med en gång om du vill?
- Ja tack!
När dom hade kommit fram till ett rätt stort hus så lämnade den gamla damen henne.
- Lycka till nu lilla vän!
- Tack för att du hjälpte mig.
Nicole gick upp för trappan och knackade på dörren, När dörren öppnades så kom faster Jasmine ut, Nicole kände doften av ett hem.
- Nicole! Vad gör du här? sa hon förvånat.
- Jag kunde inte vara på barnhemmet längre, sa Nicole.
- Kom in, sa Jasmine.
- Så jag vet inte vad jag ska ta vägen nu, sa Nicole.
- Men det är så klart att du kan bo här.
- Kan jag verkligen få det?
- Ja visst självklart. Du tror väl inte att jag skulle låta dig leva på gatan eller?
- Nej det tror jag inte men jag visste ju inte ens vad du bodde så jag fick hjälp av en gammal tant.
- Okej, men det var modigt av dig att åka hela vägen från Bukarets och hit. Det slutade med att Nicole fick bo hos sin faster så det blev väldigt bar för Nicole till slut.