Konflikter blossar upp, hårda ord kastas fram och tillbaka.
I värsta fall är det djungelns lag som råder på skolgården -medan vissa har makt mår andra dåligt och är rädda.
Även där situationen inte är så allvarlig, varken ger fysiska skador eller kan betecknas som mobbing, finns det all anledning att ta tag i den.
Genom att lära sig hantera sina konflikter kan elever tillsammans lägga grunden till en mjukare ton i umgänget och ett bättre undervisningsklimat. Detta har fyra skolor från Gunnared och Linnéstaden tagit fast på, i projektet På egna ben.
Det första mötet skedde i februari, då Göteborgs Stad arrangerade integrationsmiddag. Elever, föräldrar, lärare och rektorer från fyra göteborgsskolor träffades och åt middag på Restaurang Trädgårn.
Där, under lättsamma former, togs första steget i ett konflikthanteringsprojekt, som involverar Lövgärdetskolan och Vättleskolan i Gunnared samt Fjällskolan och Nordhemsskolan i Linnéstaden.
Skilja mellan mobbing och konflikter
Syftet är att förbättra skolklimatet, genom att ge människor verktyg att hantera sina konflikter.
- Det är viktigt att skilja på konflikter och mobbing, poängterar projektledaren Elisabeth Fogel.
- Mobbing är en form av övergrepp som är förbjudet och bör upphöra. Varken i skolan eller i resten av samhället är det tillåtet att trakassera eller begå övergrepp mot andra.
Konflikter däremot är varken förbjudna eller icke önskvärda, men de bör hanteras bättre.
- Vi vill ge barn och ungdomar verktyg för att hantera sina egna konflikter på ett konstruktivt sätt, eftersom skolans vardag är full av konfliktsituationer.
Inget nytt - men unikt
Att starta skolprojekt som har till syfte att minska mobbing eller hantera konflikter är inget nytt och det finns ett flertal beprövade modeller för sådant arbete.
Processen i På egna ben-projektet är dock unik då elever, föräldrar och skolpersonal själva har fått välja modell och anpassa den efter sina egna behov.
De två stadsdelsnämnderna har beslutat satsa på en lång förberedelsetid, så att de involverade skolorna har inflytande över hur arbetet ska se ut och verkligen kan stå på egna ben.
Olika modeller diskuterades
Under två dagar i september träffades så ett 50-tal elever, lärare, föräldrar, kuratorer och rektorer från de fyra skolorna, till framtidsverkstad. Nu skulle man komma fram till vilken konflikthanteringsmodell som passar respektive skola bäst.
Tre lärare med lång erfarenhet av att arbeta med konflikthantering presenterade var sin modell, vilka blev utgångspunkt i diskussionerna kring hur den egna modellen bör se ut. Bland annat genom rollspel prövades de olika sätten att hantera konfliktsituationer.
- Det var värdefullt att få en genomgång av olika modeller, menar Berit Hindgård, rektor på Fjällskolan.
Hon tycker också att de deltagande eleverna, som går i sjunde till nionde klass, var aktiva i de grupparbeten som sedan följde.
- Jag förundras över hur fantastiska våra ungdomar är, säger hon.
Skolorna har nu kommit fram till vilka modeller de vill använda. Alla har valt att på olika sätt kombinera två modeller, för att i olika steg arbeta med frågan.
Eleverna vill sätta igång
Eleverna är otåliga och vill komma igång med projektet ute på sina skolor. De vuxna ser mer krasst på tillgång till tid och pengar, men de är också mycket entusiastiska.
- Som skolchef upplever jag ofta en projekttrötthet - vi har så många projekt på gång, säger Klas Forsberg, skolchef i Gunnared. Men det här projektet ger mig inspiration, det känns meningsfullt.
Anna Holmberg-Björk
031-852602
anna.holmberg-bjork@linnestaden.goteborg.se
