Det finns tusentals databaser med personuppgifter i Sverige.
Hur många en invånare finns med i beror på vad man gjort under sitt liv.
Alla medborgare är folkbokförda och finns därtill registrerade som invånare hos sin kommun och Försäkringskassan. Andra register som man vanligen förekommer i finns hos bland annat Vägverket, CSN och Försvarsmakten.
På kommunal nivå finns dessutom elevregister på skolorna och register över personer som fått socialbidrag, bostadsbidrag eller annan service från kommunen.
–Många skolor har varit naiva i sin syn på Internet. Det krävs alltid samtycke från elevernas föräldrar innan bilder, namn och andra personuppgifter läggs ut på Internet. Det finns alltid ett hot mot barn, det är en realitet vi lever med, säger Jeanna Thorslund på Datainspektionen.
Personuppgiftslagens skydd för integriteten gäller för samtliga behandlingar av personuppgifter som görs i landet. Men om det finns andra lagar om registerhantering, som exempelvis den nya socialregisterlagen, är det de som gäller.
Utöver de offentliga registren förekommer en svåröverskådlig flora av privata register i hemdatorer, almanackor samt i föreningar och hos företag. De omfattas också av personuppgiftslagen om de inte enbart är till för privat bruk.
En behandling av personuppgifter får bara göras om det finns ett tydligt syfte. Uppgifterna får inte användas för andra ändamål än vad som angivits. Samtycke ska ha givits av den person som registrerats. Om det finns särskilda ändamål angivna i lag får dock personuppgifter registreras i vilket fall.
Känsliga uppgifter som ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, medlemskap i fackförbund eller religionstillhörighet får inte registreras. Hälsa och sexualliv får bara registreras för hälso- och sjukvårdsändamål.
Joakim Goksör
0706-201600
jogo@reporters.net
