Orglarna i Dingtuna
Magnus Svensson
| 2004-03-28
|
Jag heter Magnus Svensson och är timanställd orgelspelare i Dingtuna pastorat. Jag läste på Svenska Orgelsällskapets hemsida att Ni ville ha information om orgeln i Rytterne kyrka.
Här kommer lite information om orgeln i Rytterne kyrka plus information om de övriga orglarna i pastoratet som Ni gärna får publicera på Svenska Orgelsällskapets hemsida.
Dingtuna stora medeltida 1300-tals kyrka har under årens lopp haft många fina orglar. Kyrkan är känd för sin fina akustik och flera skivinspelningar har ägt rum i kyrkan.
År 1757 byggdes den helmekaniska barockorgel av Jonas Gren och Peter Stråhle, Stockholm med 10 stämmor som kom att tjäna kyrkan i 141 år. När Dingtuna kyrka skulle satsa på ny orgel 1898 kom det att bli en helpneumatisk konstruktion som var den första i Västerås stift. Orgeln kom att bestå av 13 stämmor två manualer och pedal och byggdes av Setterqvist & Son, Örebro. Fasta kombinationer och registersvällare var vanligt förekommande på dessa äldre pneumatiska orglar, dock ej fria kombinationer. Dingtuna kyrkas orgel fick fria kombinationer vid senare ombyggnad. Pneumatiken förbättrades genom mellanrelä av E Hammer, Hannover, 1959. Mensuren justerades också av E K Rössler och orgeln renoverades, utbyggdes och omintonerades. Den vackra orgelfasaden ritades av statsarkitekt Erik Hahr, Västerås, och förekommer i sitt barocka utseénde att vara mycket äldre. Fasaden går i brunt och guld.
År 1978 byggdes orgeln ut och mekaniserades av Olof Hammarberg, Göteborg. Orgeln kom nu att bestå av 20 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Flera av den gamla Setterqvist & Son orgelns stämmor ingår i den nuvarande orgeln. Det gamla fristående spelbordet blev i och med orgelns mekanisering borttaget. Spelbordet är numera indraget i orgelhuset som finns bevarat från 1898 menär något tillbakaflyttat.
Nästa stora och intressanta händelse i Dingtuna orgels historia ägde rum 1998 då ett 10 stämmigt korverk byggdses. Kororgeln/korverket byggdes av Ove Hedlund, Mälardalens orgelbyggeri, Västerås. Detta hände alltså exakt 100 år efter Setterqvist orgelns uppsättande. Denna orgel byggdes till höger framme i kyrkan och har en fasad i grön nyans med guld infattningar, väl matchad till kyrkans övriga inredning. Orgelverket är konstruerat så att man dels har ett spelbord nere i kyrkan och dels har ett spelbord uppe på läktaren. Kororgeln/korverket är elektriskt kopplat till den stora helmekaniska Olof Hammarberg orgeln på läktaren och kan spelas från stora orgeln. Stämmorna till denna orgel kommer från en riven Åkerman & Lund orgel som fanns i S:t Olofsgården i Västerås. Denna orgel var byggd 1957 och hade elektrisk spelöverföring. Orgeln fanns magasinerad i och med att finsk språkiga församlingen som använde S:t Olofsgården lämnade lokalerna. Några små förändringar är gjorda. I pedalen fanns en Gedacktbas 16´ och en Kvintadena 4´. De är nu utbytta mot enbart en Subbas 16´ . I manual ett så är en Principal 8´ tillförd verket, och i manual två är en Tremulant tillförd.
Disposition Dingtuna kyrkas orgel 1898, omb och ren. 1940 och 1959
1898 E A Setterqvist & Son, Örebro.
1940 ombyggd av Åkerman & Lund, Sundbyberg, Stockholm.
1959 renoverad, utbyggd och omintonerad av E Hammer, Hannover,Tyskland.
MAN I
Principal 8´
Oktava 4´
Musett Gedackt 8´
Singend Nachthorn 4´
Mixtur 6-7 ch
Trumpet 8´
MAN II
Rörflöjt 8´
Gemshorn 4´
Överblåsande dubbelrörflöjt 2´
Terscymbel 5 ch
PED
Subbas 16´
Gedackt 8´
Feldtrumpet 4´
II/I, I/P; II/P
Fyra fria kombinationer
Crecendoverk
Registersvällare
Rörpneumatisk
Disposition Dingtuna kyrkas orgel 1978:
1978 Olof Hammarberg, Göteborg.
1998 tillbyggds med korverk av Ove Hedlund Mälardalens orgelbyggeri, Västerås.
HV I
Principal 8´
Gedackt 8´
Oktava 4´
Flute octaviante 4´
Oktava 2´
Mixtur IV
Trumpet 8´
SV II
Rörflöjt 8'
Salicional 8'
Prestant 4'
Koppelflöjt 4'
Nasard 2 2/3'
Waldflöjt 2'
Ters 1 3/5'
Sharf III
Oboe 8'
Tremulant
PED
Subbas 16'
Borduna 8'
Flöjtbas 4'
Fagott 16'
I/P, II/P,II/I;
Kor I/P, Kor II/P, Kor II/I, Kor I 4´I/I, Kor II 16´I
Kororgel / Huvudorgel
Mekanisk, slejflådor
KORORGEL Dingtuna kyrka.
1998 Ove Hedlund Mälardalens orgelbyggeri, Västerås.
HV
Principal 8´
Rörflöjt 8´
Principal 4´
Waldflöjt 2´
Mixtur 3 ch
SV II
Gedackt 8'
Blockflöjt 4'
Principal 2'
Larigot 1 1/3
Tremulant
PED
Subbas 16'
I/P, II/P, II/I.
I 4´/I, II 16´I.
Elektropneumatisk
Hylsventillådor.
Orgeln invigdes första advent 1998 och fyller väl sin uppgift som kororgel / korverk io Dingtuna kyrka.
Barkarö 1100-tals kyrka fick sin första orgel som så många landsortskyrkor under 1800-talet nämligen 1867. Det var en mekanisk Frans Andersson orgel med 6 stämmor en manual och pedal. Stämmorna kom att ingå i nästa orgel som kom att bli en rörpneumatisk orgel i den tidens anda byggd 1944. Den orgeln kom att inneha 12 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgeln fick en fri kombination plus tutti och automatisk pedalomväxling. Även två koppel kom att ingå nämligen I 4´/I och II 16´/I. 1969 flyttades spelbordet för att bereda större plats på läktaren. Orgelfasaden från 1867 lämnades orörd. Den är målad i gräddvit färgsättning med guldinfattningar.
Under 1980-talet visade orgeln tecken på slitage, bla behövde pneumatiken ses över och detta gjordes till en början av Walter Thyrs orgelbyggeri i Torshälla.
En ombyggnad kom till stånd 1995 och utfördes av Ove Hedlund Mälardalens Orgelbyggeri i Västerås. Denna ombyggnad kom att också innebära en viss utvigdning av orgeln. De flesta av orgelns stämmor från 1867 och 1944 återanvändes vid ombyggnaden 1995. Under vintern och våren 1995 skedde arbetet i kyrkan ocg orgeln återinvigdes den 15 oktober 1995. Orgeln är elektropneumatisk och har kvar sina gamla rundbälgslådor från 1940-talet. Dessa lådor styrs numera med elektpneumatik.
Till orgeln finns ett elektriskt spelbord nere i kyrkans kor kopplat till orgeln uppe på läktaren. Detta spelbord saknar pedal men har Subbas 16´ kopplat i manual. Orgeln har numera datorstyrda setzerkombinationer, 253 stycken.
Disposition Barkarö kyrkas orgel:
1944Olof Hammarberg, Göteborg
HVI
Principal 8´ 1867
Gedakt 8´ 1867
Oktava 4´ 1867
Oktava 2´ 1944
Mixtur III 1944
SVII
Rörflöjt 8´ 1944
Gemshorn 4´ 1944
Nasard 2 2/3´ 1944
Waldflöjt 2´ 1944
Oktava 1´ 1944
PED
Subbas 16' 1867
Koralbas 4' 1944
I/P, II/P,II/I,
I 4´/I, II 16´/I.
En fri kombination. Tutti. Automatisk pedlomväxling.
Pneumatisk.
Rundbälgslådor.
Disposition Barkarö kyrkas orgel 1995:
1995 Ove Hedlund, Mälardalens Orgelbyggeri, Västerås.
HVI
Principal 8´ 1867
Rörflöjt 8´ 1944
Oktava 4´ 1867
Oktava 2´ 1944
Gemshorn 4´ 1944
Gemshorn 2´ 1995
Mixtur III 1944
Dulcian 8´ 1995
Dulcian 16´ 1995
Tremulant 1995
SVII
Gedakt 8´ 1867
Rörflöjt 4´ 1995
Nasard 2 2/3´ 1944
Waldflöjt 2´ 1944
Ters 1 3/5´ 1995
Tremulant 1995
PED
Subbas 16´ 1867
Gedakt bas 8´ 1995
Fagott 16´ 1995
Dulcian 4´ 1995
I/P, II/P, II/I, 4´I/P, I 4´/I, II 16´/I.
253 Setzerkombinationer
Elektropneumatisk
Runbälgslådor
I Rytterne stora 1800-tals kyrka på landet utanför Västerås invigd 1819 finns en mycket intressant och unik orgel orörd kvar. Den är byggd 1923 av Furtwängler & Hammer, Hannover, Tyskland. Orgelverket i Rytterne kyrka är intakt och helt fritt från omdisponeringar sedan 1923. Orgeln har en bärkraftig klang och tuttit är kraftfullt.
Orgeln har också allehanda stråkstämmor och en vacker Voix céleste 8´bla. Orgeln har tre fria kombinationer och tre fasta kombinationer inkl. tutti. Det finns också sex koppel och en registersvällare i form av rullsvällare, ( valsschveller på tyska) med rörverksavställare. En pedal för registersvällarfrånkoppling finns också. Orgeln har också automatisk pedalomväxling med en funktion att koppla bort pedalens starkaste stämma Basun 16´ vid svag registrering på manual II. Orgeln har pneumatiska tachenlådor.
Orgelfasaden är från 1842 och härrör från Rytterne kyrkas gamla orgel byggd av Johan Lambert Larsson, Ystad samma år. Orgelfasaden går i brunt med guldinfattningar i bladguld. Johan Lambert Larsson orgeln var ett mekaniskt orgelverk med 14 stämmor en manual och pedal. Johan Lambert Larsson orgeln ersattes 1916 med ett harmonium som gjorde tjänst några år fram till den stora Furtwängler & Hammer orgelns tillkomst 1923. Orgelharmoniet är i behov av renovering. Furtwängler & Hammer orgeln renoverades varsamt år 2000 av Ove Hedlund, Mälardalens Orgelbyggeri, Västerås.
Disposition Rytterne kyrkas orgel:
1923 Furtwängler & Hammer, Hannover, Tyskland.
MAN I
Borduna 16´
Principal 8´
Konsertflöjt 8´
Lieblich Gedacht 8´
Gamba 8´
Octava 4´
Cornet Mixtur 3-5 ch
Trumpet 8´
MANII
Lieblich Gedacht 16´
Gemshorn 8´
Still Gedacht 8´
Viola d´ amour 8´
Eolin 8´
Voix céleste 8´
Rörflöjt 4´
Waldflöjt 2´
Oboe 8´
PED
Subbas 16´
Gedachtbas 8´
Bordunabas 8´
Violoncell 8´
Basun 16´
I/P, II/P, II/I, I 4´/I, II 16´/I, II 4´/I, II 16´/II, II 4´/II, II 4´/P
Tre fria kombinationer och tre fasta kombinationer inkl. tutti
Automatisk pedalväxling
Registersvällare / rullsvällare
Rörverksavställare
Vindvisare / kalkant
Pneumatisk
Tachenlådor.
Lillhärads lilla medeltida 1200-tals kyrka ombyggd efter brand 1848 ligger i pastoratets norra del.
Orgeln i kyrkan byggdes ursprungligen av E A Setterqvist & Son 1876. Stämmor från denna orgel med 6 stämmor finns i den nuvarande orgeln byggd av Marcussen & Son Aabenraa, Danmark år 1955. Orgeln har en manual och pedal och omfattar elva stämmor. Orgeln saknar crecendosvällare men har koppel mellan manualen och pedal.
Fasaden härrör från den tidigare orgeln och går i vitt och bladguld.
Disposition Lillhärads orgel:
1955 Marcussen & Son, Aabenraa, Danmark.
MAN
Principal 8´
Gedakt 8´
Rörflöjt 4´
Oktava 4´
Oktava 2´
Gemshorn 2´
MAN/PED
Sesquilterra II
Mixtur V ch
PED
Subbas 16´
Gedakt 8´
Blockflöjt 4´
Mekanisk
Slejflådor
|