BILDEXTRA: Carl Hanners orgel i Flistads kyrka återuppväcks

Carl Hanners nutida ättling Hans Hanner i Stockholm har forskat en hel del om sin farfars farfar. Han berättar bland annat följande: Carl Hanner föddes 1796. (Sitt namn har han tagit efter Hannäs i norra Småland.) Efter att ha gått i lära under åtminstone två år hos en av den tidens store, nämligen orgelbyggare Gustaf Andersson i Stockholm, verkade Hanner som instrumentmakare och orgelbyggare i Linköping och Jönköping 1832-1847. Han kom också att bli lärare för Anders Petter Kullbom och sin svåger Carl Nordqvist.
Orgelbyggare Monica Svenske har fått reda på att Carl Hanner erhöll burskap i Jönköping 1841. I en annons i Jönköpings tidningar 1841 säger Hanner att han kan ”bygga och reparera orglar jemte alla sorters stränginstrumenter”. Hanner meddelar även att han säljer ”Eolsharpor till facila priser”.
Hans Hanner påpekar att en namnplakett vid orgeln i Flistads kyrka är av den sort som klaverbyggare ofta använde men som inte var vanliga bland orgelbyggare. Plaketten tyder på att han även var klavertillverkare.
Orgeln i Flistad byggdes i Linköping 1836 och såldes till Flistads församling 1837 för 1000 riksdaler banco. Sin största orgel uppförde Hanner i Västra Husby kyrka i Östergötland 1838-1842. Dessa båda orglar är enligt Hans de enda han byggde.
Carl Hanner gjorde dock en hel del reparationer. Följande känner Hans Hanner till: Torsåker i Södermanland 1822, Linköpings S:t Lars 1832, Styra i Östergötland 1833, Ekebyborna i Östergötland 1839, Nydala i Småland 1843 och Skärstad i Småland 1843. Dessutom var Carl med Gustaf Andersson och byggde orgeln i Rinna k:a, Östergötland 1835.
Carl Hanners orgel i Flistad placerades på läktaren i kyrkan där den stod ända tills 1931, då den ersattes av en ny rörpneumatisk orgel med sju stämmor fördelade på två manualer och pedal byggd av firma Olof Hammarberg.
Västra Husby k:a brann tyvärr den 2 mars 1977 så att endast murarna återstod. Därmed gick den sista ljudande hannerorgeln upp i rök. I Flistad var man 1931 dock framsynt och magasinerade sin gamla orgel på byskolans vind ett par stenkast från kyrkan.
När jag spelade i Flistads kyrka på 1980-talet hade den pneumatiska orgeln börjat få vissa ålderdomskrämpor. Vissa tider på året fick man undvika ett par av manubrierna, annars kom det fram oönskade ljud ur svällarluckorna bakom ryggen. År 1992 hade det gått så långt att kyrkan skaffade ett korpositiv och lät läktarorgeln vila.
Man började kasta ögonen på orgeldelarna på skolvinden och undrade om de skulle kunna komma till användning. Tänk om man skulle kunna få liv i den gamla orgeln! Det skulle onekligen vara mycket intressant eftersom det inte längre finns något verk av Carl Hanner i bruk i landet. Niclas Fredriksson gjorde en inventering och konstaterade att det mesta faktiskt fanns kvar bl.a. av pipmaterialet. Det beslutades därför att hannerorgeln skulle återställas i spelbart skick. Arbetet överläts till Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad.
Grönlunds tog hem de befintliga orgeldelarna till verkstaden i Gammelstad och har där kompletterat med sådant som saknades: bälgverk, traktur och registratur m.m. I slutet av förra året fördes materialet till kyrkan i Flistad och nu pågår sammansättning av de olika delarna. Trettondedag jul tog jag, i samband med en musikgudstjänst, en titt på underverket och passade samtidigt på att ta några foton.

Det är nu mycket trångt på läktaren framför orgeln, trängre än tidigare. Det har nämligen varit önskvärt att placera instrumentet så långt fram på läktaren som möjligt för att ljudet inte ska fastna inne i tornet. Läktaren gick tidigare längre in i långhuset men har under senare tid kortats av. Tyvärr har man inte återställt den gamla läktarutformningen. Hannerorgeln stod då alltså längre in i långhuset men har nu måst placeras under valvet mellan tornet och långhuset. Det innebär att de största piporna når precis upp till taket.

Manualen har omfånget C – f3 med svarta undertangenter. Pedalen omfattar tonerna C - h och har ovanligt korta taster och smal mensur. Pipverket har både öppna och täckta stämmor och det finns både trä- och metallpipor. I fasaden finns sju hål för registerandrag och inga stämmor är delade. Det lär inte ha funnits någon spärrventil. Orgeln kommer således att ha 7 klingande register.

Från början hade orgeln bihangspedal och ingen 16’-stämma. Senare satte man in en Borduna 16’ i manualen. Vid återuppbyggnaden görs nu en kompromiss. I manualverket sätter Grönlunds enbart in Hanners ursprungliga stämmor. Bordunan ansluts i stället till pedalen och placeras på en särskild luftlåda vid tornets södra vägg. Denna får luft via separat kilbälg. Pedalen förses med ett pedalkoppel till manualen.

Den återuppståndna orgeln invigs den 30 januari 2005. I Flistads kyrka blir det då mässa klockan 16 och sedan orgelkonsert kl. 18.30 med Karin Nelson vid klaviaturerna. Spänningen är stor.


Källor:
Einar Erici: Orgelinventarium, Kvalitetstryck AB, Stockholm 1965
Nils Göransson: Sancta Cecilias tjänare i Linköping t.o.m. 1982, Tryckt hos Noteria AB, Klockrike, 1983
Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag AB, Stockholm 1985
Karl Lindahl: Bok om Flistad
Vreta klosters hembygdsförenings skriftserie nr 15. IMA Tryckeri AB, Linköping 1988,
ISSN 0348-9086; ISBN 91-970539-5-3
Internet: Anbytarforum, Hans Hanner & Monica Svenske, http://genealogi.aland.net/discus/messages/205/48740.html?1036657866