ÅTERIGEN KAN VI GLÄDJAS åt att vårt orgellandskap utvidgas genom ökad nybyggnation efter en period av stiltje efter millennieskiftet. Andra halvan av 1900-talet med orgelrörelsens ideologi som ledstjärna, innebar en nybyggnation i en omfattning som aldrig tidigare förekommit i svensk orgelhistoria. Danska och tyska orgelbyggare erhöll uppdrag i mindre omfattning, men i det stora hela var nybyggnadsepoken nationellt sett präglad av svenskt orgelbyggande med en långvarig hantverkstradition och teknsk/klanglig likriktning.
I dag är situationen en helt annan. Vi har lämnat orgelrörelsens ideal bakom oss. Blickat bakåt mot svenskt orgelbyggeri under 1700- och 1800-talet och hämtat inspiration därifrån både till stilkopior och klangliga experiment i mera modern tappning. Gudstjänsten och liturgin ställer andra musikaliska krav på orgeln i dag än for 25-30 år sedan. Likriktningen har fått ge plats för
mångfald, både vad det gäller klang och teknik i de orglar som byggs i dag. Medlemskapet i EU och reglerna för upphandling har öppnat möjligheter för de europeiska orgelbyggarna att kunna konkurrera på lika villkor när der gäller uppdrag i Sverige. Under de 12 år som gått sedan millennieskiftet har orglar bl.a. levererats från Italien, Slovenien, Lettland, England, Tyskland och Spanien. Alla med olika särart, olika klanglig tradition och i hög grad varierande tekniska lösningar.
Sett ur musikalisk synvinkel är mångfalden en stor tillgång. Olika klangliga traditioner är berikande för orgellandskapet. Men hur påverkas på sikt de svenska orgelbyggarfirmorna? Marknaden kommer antagligen aldrig att bli lika stor, som den var på 1900-talet. Vad säger orgelbyggarna? Hur tänker beställarna? Der har hittills varat mycket tyst om de frågorna!
Dag W Edholm redaktör
