En stadsdel behöver inte ha ett eget lokalt brottsförebyggande råd för att jobba brottsförebyggande och trygghetsskapande.
Det är Högsbo ett lysande exempel på.
Här satsar man på tryggare utemiljöer för de boende genom ett arbete, indelat i tre etapper.
Förra hösten sattes arbetet igång med att satsa ytterligare på den yttre miljön i Högsbo.
Man konstaterade att trygghet och säkerhet är viktiga frågor som engagerar såväl unga som gamla, något som bland annat framkommit genom olika möten och skrivelser till stadsdelsförvaltningen.
Och i en tid när alltfler stadsdelar startar egna lokala brottsförebyggande råd med ansvar för trygghets- och säkerhetsfrågor så lade man i Högsbo in det digra trygghetsarbetet inom ramen för folkhälsoarbetet eftersom man inte har något eget brottsförebyggande råd.
Däremot ingår stadsdelen numera i Västerrådet tillsammans med Askim, Frölunda, Styrsö, Tynnered och Älvsborg, en paraplyorganisation som ska verka för det lokala tvärsektoriella folkhälsoarbetet.
–På det sättet är Högsbo ett exempel på att det går att åstadkomma trygghetsåtgärder av det här slaget inom just folkhälsoarbetet, säger Eva Holm, samhällsplanerare vid stadsbyggnadskontoret i Göteborg.
Arbete i tre etapper
I processen med trygghetsarbetet i Högsbo ingår många olika aktörer jämte stadsdelsförvaltningen, det handlar exempelvis om de boende, fastighetsägare, trafikkontoret, och park- och naturförvaltningen, lokalförsörjningsförvaltningen och stadsbyggnadskontoret som alla ingår i en arbetsgrupp för trivsel och trygghet i stadsdelen.
Arbetet delades in i tre etapper:
• Inventering och insamlande av synpunkter, inte minst från de boende.
• Förslag till konkreta åtgärder.
• Genomförande och uppföljning.
Etapp ett är redan klar och just nu arbetar man med etapp två, att ta fram de konkreta åtgärdsplanerna, se över kostnader och komma med prioriteringsförslag:
–Det är viktig att påpeka att detta inte är något projekt, något som man jobbar med en tid och sedan anser vara klart. Det ska ses som en ständigt pågående process som vi inlett. Ett arbete som måste fortsätta kontinuerligt för att uppdatera åtgärder efter behov som kan förändras över tid, säger Eva Holm.
Inventering genom trygghetsvandring
I inventeringsarbetet var trygghetsvandringar en avgörande arbetsmetod för att samla in detaljerade kunskaper om var behoven av åtgärder är som störst. Det kan till exempel handla om igenvuxna gångstigar, trånga och mörka tunnlar och passager eller vandaliserade och nerklottrade byggnader eller hållplatser.
–Vid en trygghetsvandring och inventering är det viktigt att alla får komma till tals. Alla synpunkter måste fram, det går inte att jobba efter någon konsensusmodell. Man har alltid en sekreterare och man fotograferar under vandringen.
–När man väl i etapp tre åtgärdat fel och brister är det viktigt att tänka på att en minst lika viktig del återstår; uppföljningen. Utan uppföljning blir ett sådant här arbete inte fullgott hur mycket man än lägger ner i tid och pengar, säger Eva Holm.
Sonny Mattisson
031-61 20 63,
sonny.mattisson@notes.goteborg.se
