Krutgumman Karin Kavli och krögarlegendaren Sophus Petersen har fått gatunamn uppkallade efter sig i kvarteren runt Götaplatsen.
När Karin Kavli spelade huvudrollen i Hjalmars Bergmans ”Farmor och Vår Herre” på TV, blev hon känd och älskad i hela landet.
Dessförinnan var hon välkänd i teaterkretsar som skådespelare, som teaterchef och inte minst som kraftfruntimmer med mycket skinn på näsan.
De som arbetade med henne och stod henne nära gillade henne, men utanför den kretsen fanns det nog dem som mumlade ”satkärring” när de råkade ut för hennes handlingskraft och envishet.
Som ung teaterelev på Dramaten var hon rasande grann, vad hon än gjorde väckte det uppseende.
Bibehöll sin position
Karin Kavli, som hette Carlsson i sig själv, föddes 1906 och avled 1990.
Hon var en av sin tids mest uppburna skådespelerskor. Hon bibehöll sin position bland svensk teaters leading ladies under hela sitt liv trots att hon gjorde flera långa avbrott i skådespelandet.
Som teaterchef i Göteborg var hon djärv och framgångsrik i sina pjäsval och lockade en ny publik till teatern. Hon satsade på nya unga begåvningar, Per Oscarsson i Hamlet var en av den, kanske den mest omtalade.
Utanför Stadsteaterns södra entré finns en liten plats, på vårarna en omtyckt solhörna, som saknar namn. Denna plats i solen blir nu Karin Kavlis Plats.
Krögare och donator
Sophus Petersen var född 1873 i Nyköbing i Danmark.
Efter studier och arbete i Tyskland, England, Frankrike och Danmark blev Sophus Petersen 1905 direktör för Grand Hotel Haglund i Göteborg, men det var som arrendator och ”tracteur” på Restaurang Lorensberg som han blev ”Sophus” med hela Göteborg.
Han tog över verksamheten 1910 och verkade där till sin död 1952.
Det är emellertid inte bara som uppskattad och älskad restaurangchef som Petersen är värd att minnas av göteborgarna, han var också en kulturpersonlighet och en generös donator.
Han blev en känd och aktad person i staden inte minst som skapare av Lorensbergsteatern, som han tog initiativet till, bekostade och skänkte till staden.
Teatern invigdes i oktober 1916 med Strindbergs ”Ett drömspel”. Teatern ansågs vara Europas på sin tid modernaste, utrustad med rundhorisont, vridscen och en avancerad scenbelysning.
Fram till 1934, då man flyttade till nybyggda Stadsteatern, skrevs här teaterhistoria med ledare som Per Lindberg, Torsten Hammarén och Knut Ström tillsammans med dåtidens främsta skådespelare.
Älskad chef
Sophus Petersen var en skicklig yrkesman, en god företagsledare, en omtyckt för att inte säga älskad chef och en mycket uppskattad man i staden.
I Göteborg arbetar i dag hans familj i fjärde generationen inom restaurangbranschen. Alla manliga medlemmar i familjen har Sophus som ett av sina förnamn och det skall stavas på danska, trots risken för missuppfattning (!).
För sina insatser för landsmän under andra världskriget utsågs Sophus Petersen till Kommendör av Dannebrogen. Göteborgs förtjänsttecken fick han som tack för vad han gjort för staden.
Åke Pettersson skriver i sin bok ”Teaterliv i Göteborg”: ”Sophus Petersen, arrendatorn på Lorensberg och källarmästare, var densom gav Göteborg denna moderna teater och många av de tekniska nyheterna var han själv initiativtagare till. Han blev också Lorensbergsteaterns förste teaterdirektör, mot sin vilja dock. Göteborg hade fått en modern skådebana för den dramatiska konsten tack vare en driftig krögares initiativkraft.”
Gångvägen från Kungsportsavenyn till Lorensbergsteatern, som nu bär hans namn, ligger mitt emellan de två institutioner som var hans livsverk.
Louise Brodin
0705-601455
louise.brodin@gotbot.se
