Vasaskolan grundades senast 1557 och var under det första seklet en s.k. trivialskola. 1669 flyttade Stockholms gymnasium till Gävle eftersom man inte hade tillräckligt många elever i huvudstaden. I början av år 1669 inleddes undervisningen och redan samma år uppfördes en ny skolbyggnad invid Heliga Trefaldighets kyrka. Vid denna tid innehade alla institutioner ett myndighetssigill för att bevisa äktheten i de dokument som undertecknades. Därför var det naturligt att också gymnasiet anskaffade ett sigill. Detta skedde under hösten 1696. I räkenskaperna för detta år kan läsas: "För Gymnasii Sigill efter Johan Rudmans quittens d 30 Aug. 1696. 10 daler kopparmynt." När samtliga lektorer sammanträdde den 17 september 1696 togs frågan om sigillet upp på dagordningen och i beslutsprotokollet kan vi läsa: "Blef slutit att Gymnasii Sigill förfärdigas med hela namnet rundt omkring skrifvit och en Sohl mitt uthi."
Kostnaden för sigillet i skolans kassabok 1696
Sigillet kom sedan att användas som gymnasiets officiella symbol fram till 1968 alltså i 272 år. Sedan tog det en paus i några decennier för att sedan komma tillbaka. Den som tillverkade sigillet på skolans beställning var Johan Rudman. Han tillhörde en färgstark guldsmedssläkt som dominerade guldsmidet i Gävle under senare delen av 1600-talet och den första delen av 1700-talet. Av Johan Rudmans verk finns bland annat sockenbudstyg, kalk och paten i Heliga Trefaldighets kyrka. Johan Rudman var son till Johan Augustinsson Rudolph i hans minst sagt stormiga äktenskap med Malena Brahm. Efter lärlingstid och gesällvandring återkom Johan Rudman till Gävle från Uppsala 1688 och gjorde strax efter ankomsten till staden sitt mästerstycke under guldsmeden Löfmans överinseende den 3 oktober. I mars 1690 blev han borgare i Gävle och var sedan verksam i staden fram till sin död 1727. Hans äldste son Johan Rudman dy. gick i guldsmedslära men dog som gesäll i Hamburg 1726. Vid mitten av 1700-talet upphörde det rudmanska guldsmidet i Gävle då de manliga arvtagarna övergick till den lärda banan. Johan Rudmans son Daniel blev student, hans kusin Erik kyrkoherde och hans yngre bror Johannes Rudman var verksam som lektor i matematik vid Vasaskolan 1735-1760. Vad vet vi då om sigilltillverkaren som person? Som vanligt när det gäller personer som levde för mer än 250 år sedan så vet vi inte särskilt mycket. Men en episod finns bevarad i källorna: 1705, under Karl XII's krig i Polen, uppträdde Rudman i löjtnantsuniform vid Östra borgarkompaniet i Gävle en sorts hemvärn. Han var illa tåld av manskapet och blev överfallen av några av dem. I den följande utredningen framförde hans underlydande att de ansåg att Rudman borde hålla sig hemma i sin verkstad i stället för att plåga beväringar. Sigillet tillkom i en tid då man i lärda kretsar väl kände till att jorden hade sin årliga bana kring solen, men denna kunskap hade inte nått de breda folklagren. Därför kan man undra varför solen framställdes som en stjärna. Var det Rudmans konstnärskap och fantasi eller var det kanske den blivande lektorn, som 1696 var en nykläckt student, Johannes Rudman som instruerade sin äldre bror om astronomins realiteter? Sigillet är alltså inte bara som symbol knuten till Vasaskolans historia även dess tillkomst är nära förknippad med skolan då en lång rad av tillverkarens närmaste varit elever vid skolan. Sigillet är idag en symbol för en modern skola i historisk miljö.
