På Vasaskolan i Gävle förekom det enligt elever fusk under distansstudierna på grund av covid-19-pandemin. Pernilla Holmström är en lärare på skolan vars klass blev utpekad. Både hon och rektorn, Sofia Nordell Kvarnebrink, tycker att det är tråkigt men har båda insikt i anledningarna till att elever fuskar. Många elever idag känner bland annat stor press.
Den 17 mars i år gick regeringen ut med rekommendationen att landets gymnasium och högre utbildningar skulle bedriva sina verksamheter på distans på grund av covid-19-pandemin. En av gymnasieskolorna som följde rekommendationen var Vasaskolan i Gävle där distansundervisningen började redan dagen därpå.
Enligt Pernilla Holmström, matematik- och biologilärare på skolan, kom beslutet som ”en blixt från klar himmel” och det var en ganska kaotisk första period då omställningen skulle ske. Trots det kaos som uppstod i början understryker hon att distansundervisningen överlag gick bra men att hon är tacksam över att åtgärden inte sattes in tidigare under läsåret. Tack vare det hade hon lärt känna sina nya klasser och kommit igång ordentligt med kurserna.
Skolans rektor Sofia Nordell Kvarnebrinks första reaktion innehöll mycket oro, både över hur det skulle fungera att ha lektioner via internet och över hur eleverna skulle hänga med i undervisningen. Dessutom var det svårt för lärarna att få en bild av elevernas mående när de inte sågs ansikte mot ansikte, och eftersom rektorn visste att det fanns elever på skolan som inte mådde bra fanns en oro även för den elevgruppen.
Omställningen tog enbart två dagar men all personal behövde vara i skolan de första två veckorna för att hjälpas åt så att alla förstod hur de skulle göra. ”Det var helt otroligt att lärarna kunde ställa om så fort som de gjorde och alla hjälpte varann.” uppger Sofia. Trots att omställningen gick bra kom det efterhand små problem, till exempel att vissa elever saknade nätverk och hur skollunchen skulle hanteras. Även det löstes på smidiga sätt.
Efter en tid med distansstudier uppdagades dock andra problem, nämligen fusk. Pernilla berättar att hon hade fått höra från en annan lärare på skolan att en av dess elever hade pekat ut bland annat en av hennes klasser för fusk. Hon fick däremot aldrig veta om det rörde något av hennes ämnen. Varken Pernilla eller Sofia verkar förvånade över händelsen, däremot besvikna, ledsna och arga. Sofia anser att skolan faktiskt misslyckats med att få eleverna att förstå innebörden av fusk. ”Tillfället gör tjuven” nämns dessutom av de båda. Detta för att distansstudierna på sätt och vis gjorde det lättare för elever att fuska eftersom proven och skrivningarna blev svårare att övervaka.
När det gäller fusk vet de båda att det förekommer men de tycker att det är fel att fuska. Enligt de båda drabbas den som fuskat oftast själv eftersom eleven i fråga inte får alla kunskaper som behövs för kommande kurser och på så sätt riskerar att hamna i en ond cirkel. Detta är enligt Pernilla den största nackdelen med att fuska. Fusk är även fel gentemot andra eftersom det blir väldigt orättvist om vissa behöver plugga sig till ett betyg medan andra fuskar och därför inte alls behöver kämpa lika mycket. Dessutom sätts urvalssystemen till högre utbildningar ur balans när elever med samma betyg inte har samma kunskaper eftersom vissa har fuskat sig till betyget, vilket Sofia ser som den största nackdelen med fusk.
Olivia, en elev på skolan, anser också att fusk är orättvist gentemot andra elever, särskilt de som inte fuskar. I slutet av terminen behövde hon vara uppkopplad på lektioner trots att hon var klar eftersom de individuella samtalen utökades. Alltså drabbades hon av den kollektiva bestraffningen och kunde därför inte planera in roligare aktiviteter än att sitta och vänta på ett samtal som aldrig kom.
Trots påståenden om att det förekommit fusk på skolan innebär inte det att lärarna lät det hända utan att göra något åt det. Faktum är att de redan i början av distansstudierna hade planer för olika förebyggande åtgärder. Dessutom sattes åtgärder in för att hantera problemen efter att de faktiskt dykt upp.
På Vasaskolan hade lärarna ett stort ansvar vad gällde förebyggandet av fusk och ämneslärarna beslutade gemensamt vad som skulle göras i just deras ämnen. Mer varierade examinationsformer såsom seminarier och diskussioner kunde vara bra för att förebygga fusk. En annan vanlig åtgärd var stickprov, alltså att lärarna ringde upp elever privat och förhörde dem muntligt, i vissa fall även lät dem komma till skolan. Oftast gjordes detta på elever som förbättrat sina resultat markant på kort tid eftersom det kunde ses som misstänkt.
Vissa elever påpekade dock att de jobbade bättre hemma då det inte var lika stökigt omkring dem, vilket det ofta kan bli i klassrum. Det skulle kunna vara en förklaring till markanta förbättringar i resultat. Pernilla berättar att hon utöver stickprov med nya frågor gav ut prov med olika utformningar. Frågorna kunde variera, men de kunde också komma i olika ordning på olika prov. Trots dessa åtgärder och utökade individuella förhör i samband med att hon fick nys om de förekommande fusken upptäcktes inget fusk. Hon kan därför inte heller påstå att någon faktiskt fuskade.
Att inte glömma de elever som ligger på en hög nivå är också viktigt i situationer som denna poängterar Sofia. Lärarna måste få med sig alla elever, därför var det även viktigt att hålla koll på om någon försämrade sina resultat och i sådana fall ta reda på orsaken till det.
Enligt Skolverket ska resultat som uppnåtts via fusk inte vägas in i betyget och resultat som misstänks ha uppnåtts via fusk bör ha mindre betydelse för det slutgiltiga betyget. Detta stämmer bra överens med hur Vasaskolan hanterar påkomna fusk. Det första som händer är att skrivningen ogiltigförklaras. Om fusk sedan sker igen av samma elev ges en skriftlig varning från rektorn till eleven. Nästa steg är avstängning, men så långt har det aldrig gått berättar Sofia. Däremot ger hon ut några skriftliga varningar per år.
Det ämne som det generellt fuskas mest i är matematik och det var också det värst drabbade ämnet under distansstudierna enligt Sofia, som tror att det beror på att många tycker att matten är svår. Även uppsatser är relativt drabbade av fusk, det vill säga att de är plagierade, troligtvis ofta för att elever vet för lite om just plagiat.
Precis som Sofia, tror Olivia att det fuskades mest i matte, men lägger även till kemi. Enligt henne var det många elever som inte visste vad de hade lärt sig och haft genomgångar om och ”det är omöjligt att lära sig en hel lärobok på bara några dagar”. Olivia menar också att det var lätt för eleverna att fuska, det enda som krävdes var att fusklappar och liknande inte syntes i kameran.
Sofia har aldrig hört om något speciellt spektakulärt sätt att fuska, förutom de extrema metoder som använts vid fusken på högskoleproven. De absolut vanligaste sätten att fuska är förmodligen att skriva av bordsgrannen, ha fusklappar eller skriva i handen. Att smuggla in en formel eller en glosa uppger både Pernilla och Sofia att de någon gång kan ha gjort själva när de var yngre. ”Men då kommer man ofta ihåg den ändå för att man skrivit upp den” tillägger Pernilla. De kan däremot inte minnas att de gjort något grövre. Båda hoppas att eleverna som fuskat får lite dåligt samvete efteråt.
Anledningen till att elever fuskar kan variera. Pernilla tror att vissa gör det enbart för att se om det går medan andra gör det för att höja sitt betyg, kanske på grund av att de har press hemifrån. ”Jag tänker att de allra flesta vill lära sig och vill göra rätt för sig men ibland så blir man pressad och man kan inte och det funkar inte och då försöker man klara sig ändå” säger Sofia. Hon tror också att eleverna i vissa fall inte orkar plugga och då fuskar för att slippa undan enkelt.
Slutligen är det väldigt svårt att veta när och om någon har fuskat. ”Den enda gången man kan säga att man har koll är om man tar någon på bar gärning” säger Pernilla. Faktum är att hon själv har rivit ett prov på en skrivning i aulan en gång av just den anledningen.
Fotnot: Olivia har valt att vara anonym och därför är det ett fingerat namn.
