Idag märker vi knappast någon särskild skillnad under tiden mellan fastan och påsken, inget är längre förbjudet. Annat var det förr. Fastan var verkligen en lång period då det var reglerat vad man fick äta och dricka och när. Spela musik i kyrkan gick inte under denna tid. Idag har vi några bevarade dagar under fastan, askonsdagen, bebådelsedagen (som inte har med påsken att göra), palmsöndagen, skärtorsdag och långfredag före påskdagen. Till detta kom i äldre tid en dag som inte många känner till och som glömts bort. Det är dymmeldagen, onsdagen före påskdagen.

Den dagen bytte man metallkläppen i kyrkklockan mot en av trä, en s.k. dymmel, som gjorde att klockornas klang knappt hördes. Passande för den s.k. stilla veckan.

I Bondepraktikan hävdades att om man inte fått in veden till denna dag skull den aldrig torka på riktigt. En annan sed var att man obemärkt skulle fästa lappar med lustiga budskap på ryggen på personer i sin närhet utan att de upptäckte det och man kunde ha roligt på varandras bekostnad denna dag.