|
|
|
|
| Måndagen den 25 november 2024 - klockan 03:07
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DET HÄNDE IDAG
|
|
|
Onsdag den 7 januari 2009
|
|
|
Jonas Alströmer föds (07.01.1685)
Under senare år har den svenska basfödan framför allt annat, potatisen, varit på tillbakagång särskilt bland den yngre generationen. Pasta, ris för att inte tala om hamburgare, pizza, tacos har vunnit insteg i den svenska matkulturen. Men ser vi potatisen i ett längre perspektiv har den inte stått på borden i mer än knappt 200 år.
Potatisen har sitt ursprung i Sydamerika och ”upptäcktes” av de spanska conquistadorerna då de plundrade byn Sorocota i Anderna. Där kände man 52 varianter av potatis som användes från allt mellan maträtt till medicinalväxt. Råa potatisskivor ansågs vara mycket verksamma mot benbrott och huvudvärk.
Då potatisen kom till Europa ansågs den inte lämplig som föda och argumenten mot den var många. Den fanns inte omnämnd i Bibeln, den var giftig och kunde orsaka spetälska, syfilis och tuberkulos och den påstods vara ett farligt afrodisiakum.
Vi vet att den fanns i Botaniska trädgården i Uppsala 1658 och Linné var själv skeptisk till potatisen som föda han hävdade ”man skulle ej få en av tjänstefolket att smaka den, om man ock ville giva dem penningar derföre” (1756).
På kontinenten kämpade några entusiaster för potatisens spridning bl.a. den franske apotekaren Parmentier som lyckades introducera potatisen vid det franska hovet och snart accepterades ”pommes de terre” i överklassen som något exotiskt att servera till alla de övriga rätterna. Under samma tid förädlades potatisen och med de nya smakerna ökade intresset för potatis. Redan 1724 odlade Jonas Alströmer potatis för matbruk på sin gård i Alingsås, men det var först under det pommerska kriget, då svenska soldater stiftade bekantskap med potatis som den började användas som föda i någon större utsträckning. När det sedan visade sig att potatisen var mycket bra att använda för brännvinstillverkning ökade dess popularitet. Genom att den var härdigare än spannmål och gav betydligt större avkastning gick de fattigaste i samhället över till att odla potatis under början av 1800-talet, med en kraftig befolkningstillväxt som följd. Och något ligger det väl i att bakom befolkningsexplosionen i Sverige i början av 1800-talet låg framför allt ”freden, potäterna och vaccinet”
Idag har vi nästan glömt att kolroten en gång var svenskarnas basföda. Kanske håller vi nu på att mista potatisen som basföda och i stället blir den en exotisk rätt på smörgåsbordet och vid andra speciella tillfällen, vi får väl se….
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gevaliensis
Ansvarig utgivare: |
Arne Övrelid |
Webmaster: |
Arne Övrelid |
Redaktion: |
Albin, Lukas, Elina, Emma, Elin, Olle, Tove, Patrik, Daniel, Petter, Julia, Clara, Tilde, Lisa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|