Mitt under det fransk-tyska kriget 1870-71 kunde de segerrika tyskarna ledarna samlas i Versailles spegelsal. Platsen var omsorgsfullt vald för att markera Tysklands överlägsenhet. 22 tyska furstar avlade den 18 januari 1871 trohetsed till kungen av Preussen, Vilhelm I. Kronpris Fredrik har själv skildrat denna händelse: ”Nu framträdde storhertigen av Bayern och ropade med lyftad högerhand: ´Leve hans kejserliga majestät kejsar Vilhelm I!´ Ett dånande hurra skakade rummet.”
Tyskland hade allt sedan medeltiden varit ett lapptäcke av stater formellt organiserat i det sk. tysk-romerska riket. Detta rike avskaffades av Napoleon I 1806 och efter Wienkongressen 1815 fanns i Tyskland 39 stater. Av dessa stater var Preussen helt dominerande. Under 1800-talet närmade sig dessa stater varandra allt mer och 1866 bildades det Nordtyska förbundet som innebar ett nära samarbete mellan tyska stater under Preussens beskydd. Under ledning av Otto von Bismarck utvidgade Preussen sin maktsfär och genom sin starka armé kunde de spela en dominerande roll i centraleuropeisk politik under 1860-taket.
1868 störtades den spanska regenten drottning Isabella och från Spanien kom en förfrågan om inte en släkting till Vilhelm I av Preussen kunde tänka sig att bli spansk kung. När detta blev känt i Frankrike, som fruktade att bli inringade av Spanien och Preussen, reagerade de häftigt. Den 15 juli 1870 förklarade den franska nationalförsamlingen Preussen krig och eftersom kriget inleddes av Frankrike stod de utan bundsförvanter i Europa. Kriget visade snart att fransmännen överskattat sin styrka och i slaget vid Sedan den 2 september 1870 förlorades 82.000 man, de flesta som krigsfångar, och bland dessa fanns den franske kungen Napoleon III. I januari tvingades Paris öppna sin portar för preussarna och i februari slöts en preliminär fred.
Den nya Tyska staten var inte ett traditionellt kejsardöme med en stark kejsare utan han blev ledare av en förbundsstat som omfattade 25 stater. Kungen av Preussen skulle också vara tysk kejsare och det fanns ett gemensamt försvar, en gemensam utrikespolitik, post, telegraf, tullar, utrikeshandel mm. Däremot hade den stater som ingick i riket möjlighet att utforma egna bestämmelser inomsitt territorium. Den tyska författningen från 1871 kom att gälla till 1918 då kejsaren avsattes och landet blev en republik.