Gustav Vasa är bland annat känd för sitt hetsiga humör och sina många fruar. Enligt illasinnade rykten kunde det bli en livsfarlig kombination då Gustav Vasa den 23 september 1535 dödade sin första hustru Katarina med en silverhammare.
Katarina av Sachsen-Lauenburg föddes den 24 september 1513 i ett litet hertigdöme inte långt från Hamburg. Hennes far hertig Magnus hade tidigt lämnat den katolska kyrkan och blivit protestant.
Gustav Vasa hade befäst sin makt i Sverige men var vid 35 års ålder fortfarande ungkarl. Något måste göras åt saken men det var inte många som såg uppkomlingen i Sverige som ett särskilt gott gifte. Han fann då Katarina, en 17-åring i norra Tyskland. De gifte sig på brudens 18-årsdag och det som särskilt tilltalade Gustav Vasas ambitioner var att hon hade svenska anor tillbaka till folkungaätten.
På luciadagen 1533 födde hon en son, den blivande Erik XIV. Äktenskapet med Gustav Vasa tycks inte ha varit lyckligt och hon påstås ha varit ”svag av karaktären, svårmodig till lynnet och missförnöjd med förhållandena hon blivit satt i". Hon avled hastigt 1535.
Historien om kungens silverhammare levde fram till 1950-talet då det Gustavianska gravkoret i Uppsala domkyrka undersöktes. Man konstaterade att det inte fanns några som helst frakurer på Katarinas skelettet och därför kunde man avskriva de rykten som levt i över 400 år.
Katarina avled då hon skulle föda för andra gången. Det barn hon bar på var också dött.