Den 6 mars 1869 är en dag som hjälpt många elever genom deras studier medan andra gärna skulle kunnat vara utan denna dag.
Under 1800-talet hade antalet grundämnen vuxit och man hade försökt att sortera och systematisera dessa. Efter många idéer och försök publicerade den ryske kemisten Dimitrij Mendelejev 1869 grunden till det periodiska system vi fortfarande använder.
Systemet innefattade från början de 63 grundämnen som då var kända. Det innehöll också 31 luckor som han hävdade lämnade plats för ännu inte upptäckta grundämnen. 1875 upptäcktes gallium (31), 1879 strontium (38) och 1886 germanium (32). Dessa upptäckter och många senare har visat att det periodiska systemet höll.
Mandelejev föddes i Sibirien 1834 som yngst bland 17 syskon. Familjen flyttade 1849 till Sankt Peterburg där han påbörjade sina universitetsstudier men tuberkulosen tvingade honom till rekonvalecens på Krim. 1856 återvände han till ST Petersburg där han blev docent i kemi. Efter några år i Tyskland blev han professor återvände han hem och blev professor 1863. Han skilde sig från sin hustru för att gifta om sig vilket orsakade stor skandal i Ryssland då hans agerande betraktades som bigami. Han blev därför aldrig medlem i ryska vetenskapsakademin. Däremot blev han ledamot av den svenska och många betraktade honom som en självklar nobelpristagare i kemi. Detta motarbetades bestämt av den svenska kemisten Svante Arrhenius som själv fått Nobelpriset 1903.
Mandelejev avled 1907, 1955 döptes grundämne 101 efter honom till mendelevium.