Söndagen den 18 maj 1160 deltog kung Erik som vanligt i mässa, denna söndag i Östra Aros. Under mässans gång fick han besked om att en dansk här under prinsen Magnus Henrikssons ledning närmade sig Östra Aros. Eriks närmaste ville genast avbryta mässan för att förbereda sig till strid men kungen krävde att mässan först skulle avslutas. Efter att ha hört Guds ord mötte kung Erik sina fiender och föll i striden.
På den plats där Erik dog byggdes senare en kyrka, Heliga Trefaldighets kyrka i Uppsala. Kung Erik begravdes vid den dåvarande domkyrkan i Gamla Uppsala och snart började en rad under att ske vid hans grav vilket ledde till att stora mängder troende vallfärdade till hans grav. Då den nya domkyrkan i våra dagars Uppsala stod någorlunda färdig flyttades Eriks reliker till den nya kyrkan under sommaren 1276.
En kult kring Erik växte sig allt starkare och under eriksmäss, den 18 maj, bars hans reliker kring Uppsala för att garantera god årsväxt och god skörd.
Under 1900-talet undersöktes Eriks skrin och man fann en primitiv krina, några ben och en avhuggen kota. Eriks son Knut Eriksson försökte få sin far helgonförklarad men detta lyckades inte, men trots att Rom inte gav sin sanktion dyrkades Erik den helige som helgon i Norden så länge vi var katoliker och idag kan vi se hans bild i Stockholms stadsvapen.
Så långt verkar allt enkelt och klart men om vi går tillbaka till de samtida källorna finns Erik den helige endast omnämnd en gång, 1158, och då får vi veta att han var kung i Västergötland. Alla andra uppgifter om honom är sekundära och ofta tillkomna minst ett halvt sekel efter hans död. Ur källhistorisk synvinkel är därför Erik den helige en mycket intressant person. Hans största utrikespolitiska bragd var att han kristnade finnarna i slutet av 1150-talet några någorlunda samtida källor som bekräftar detta saknas. I en källa sägs att han var kung i Sverige i 10 år men vi kan inte säga något säkert om detta och företrädaren på tronen mördades 1156 varför det är troligt att han var kung i Sverige, d v s i Uppsala i högst 4 år om han stupade 1160.
Varför har då en sådan mängd av detaljerade sekundära källor samlats kring Erik den helige? Något säkert svar kan inte ges men man kan alltid spekulera. Den tidiga medeltiden var en våldsam tid och olika högättade släkter kämpade om makten. Vi vet egentligen inget om Eriks ursprung men han kallas i vissa källor Jedvardsson. Mot honom stod den s k sverkerska ätten. 1167 tog Eriks son Knut makten i Sverige och han hade ett behov av att stärka sin och sina ättlingars rätt till den svenska kronan. Vad kunde då vara bättre än att släktens stamfader var ett helgon. Vi kan under tiden efter hans död se att hans ättlingar arbetade systematiskt för Erik den heliges sak.
Ur ett strikt källkritiskt perspektiv stämmer det mesta av vad som hävdas om hans liv dåligt med vad vi vet om 1150-talet. Vi vet inte om han över huvud taget var vald kung i Uppland. Vi vet inte hur han dog och när han dog. Men vi vet att hans gestalt haft stor betydelse i svensk historia och att vi den 18 maj genom att Erik har namnsdag den dagen fortfarande firar eriksmäss.