Den 13 juni 1901 såg Sveriges längste statsminister dagens ljus i värmländska Ransäter. Hans far var folkskollärare och därför var det naturligt för Tage Erlander att skaffa sig en god utbildning. 1920 tog han studenten i Karlstad. Han fortsatte sedan till Lund där han 1928 tog en filosofie kandidatexamen. Det var i Lund han blev politiskt engagerade och 1930 valdes han i stadens fullmäktige och vid valet 1932 valdes han in i andra kammaren. Under de kommande åren arbetade han i olika positioner inom riksdagen fram till 1944 då han blev konsultativt stadsråd, dvs. biträdande minister. Året efter blev han ecklesiastikminister (utbildning och kyrka). 1946 dog plötsligt statsminister Per Albin Hansson i en hjärtattack och en ny partiledare och statsminister måste väljas. Till mångas förvåning valdes den tämligen okände Tage Erlander till hans efterträdare.
Erlander behöll statsministerposten fram till 1969 då han efterträddes av Olof Palme. Erlander förknippas framför allt med framväxten av ett rikt Sverige men ett mycket omfattande skyddsnät för de svaga. Social ingenjörskonst präglade hans tid.
Erlander avled den 21 juni 1985. Så epitetet den längste syftar både till att han suttit längre på statsministerposten en någon annan och kanske också på det faktum att han var 192 cm lång.