Dödsstraff var ett vanligt straff i Sverige i äldre tid. Går vi långt tillbaka var de vanligaste straffen; böter, skamstraff, kroppsstraff och dödsstraff. Fängelser som idag saknades i stort sett. 1734 fick vi en ny lagbok, den första genomarbetade sedan medeltiden. Det fanns i denna 72 gärningar som kunde ge dödsstraff och under mitten av 1700-talet avrättades mer än en person varannan dag. Gustav III mildrade rättstillämpningen och man avrättade i slutet av århundradet lite mer än en person i veckan. Fram till 1860-talet höll sig dödstraffen på samma nivå men pendlade lite upp och ner. En debatt som blossade upp vid denna tid som ifrågasatte dödsstraff runt om i Europa och straffen minskade. Från 1861–1910 avrättades 24 personer.
Den 7 augusti 1890 genomförde landets sista bödel A.G. Dahlman sin första avrättning. Det var Anna Månsdotter från Yngsjö som slutade sitt liv denna dag. Hon var född 1841 och hennes man dog 1883 då levde endast ett av hennes barn Per Nilsson 21 år gamal Han tog över gården efter faderns död. Anna och Per hade en sexuell relation oklart sedan när men folket i bygden började tala och rykten gick. Därför sökte hon en hustru till sonen och 1888 gifte sig Per med Hanna Johandotter. Anna Månsdotter skulle flytta till sin mor, vilket aldrig skedde, och var mycket otrevlig mot sin svärdotter som troligen upptäckte svärmoderns förhållande till sonen som fortfarande pågick. Den dominanta modern fick sonen att strypa sin hustru som de sedan kastade nedför en trappa för att det skulle se ut som en olycka.
Både Anna Månsdotter och Per Nilsson dömdes till döden men Per benådades senare av kungen medan Anna Månsdotter blev den sista kvinna som avrättades i Sverige.
Sista gången någon avrättades i Sveriget var 1910 och 1921 avskaffades dödsstraffet. Idag är dödstraff förbjudet enligt grundlagen. I Europa är det bara Vitryssland som har dödsstraff. I välden är de som 2023 avrättade flest av sina medborgare Kina, Iran, Saudi Arabien, Somalia och USA.
