Den 19 september år 86 föddes Antonius Pius i Lanuvium. Inte många vet idag vem han är men han efterträdde Hadrianus som romersk kejsare 138 och efterträddes av Marcus Aurelius i mars 161. I våra dagar betraktas romartiden av många som en krigisk era. Men under 100-talet präglades Rom av fred, Pax Romanum, och perioden karaktäriseras av dem imperialistiska administrationens uppbyggnad.
Antonius kom från en inflytelserik patricierfamilj. Både hans far och farfar hade innehaft posten som konsul i Rom. Även Antonius följde familjetraditionen och blev 120 blev han konsul. Efter en period som prokonsul i Asien 130-35 återkallades han till Rom. Kejsar Hadrianus uppskattade hans kunskaper och han utsågs till medlem av kejsarens personliga råd.
I början av år 138 avled kejsarens adoptivson Aelius Verus och efter att ha konsulterat senaten bestämde sig kejsaren att adoptera den 42 år gamla Antonius Pius. Efter en viss tvekan tackade han ja till erbjudandet under förutsättning att han fick adoptera Aelius Verus söner Marcus Aurelius och L Verus. Redan samma sommar avled Hadrianus och Antonius Pius första uppgift blev att ordna med adoptivfaderns begravning. Den nye kejsaren slutförde vad hans företrädare hade påbörjat. Stora byggprojekt som fått andra kejsaren namn slutfördes under denna tid. Pius Antonius var en försiktig och konservativ ekonom och han sparade under goda tider för att ha resurser under svåra år. Det har också hävdats något överdrivet att hans regeringsår var en tid av fred. Detta är nästan riktigt men han slog ner uppror i öst och han förde krig mot britter, germaner, egyptier och många andra. I norra England byggdes under hans tid vid makten en ny mur norr om Hadrianus mur för att skydda de romerska besittningarna från de krigiska kelterna. 161 dog Antonius Pius 75 år gammal en ansenlig ålder vid denna tid. Sin dotter hade han gift bort med sin adoptivson och efterträdare Marcus Aurelius som hans död hävdade att han var det bäste kejsare som Rom haft. I samband med begravningen förklarades Pius Antonius vara gudomlig en ära som han hustru Faustina redan erfarit 141.
