Lärare har ett arbetstidsavtal som skiljer sig från de flesta andra. Det består av reglerad, eller arbetsplatsförlagd tid, 35 timmar i veckan och förtroendetid 10,5 timmar i veckan då de kan sitta var de vill för att efterarbeta, rätta, förbereda mm. De arbetar 1767 timmar per år som alla andra.
Sedan 1623 då det första gymnasiet startades i Sverige har lärare haft ett bestämt antal lektioner per vecka, månad eller år, men nu tycks det vara slut på det.
En skola i Sollentuna kommun beslutade för en tid sedan, utan att ha kommit överens med lärarfacken, att höja undervisningstiden med 10 % för lärarna utan ersättning. Det skulle rymmas inom den reglerade arbetstiden. Lärarfacken protesterade och konflikten slutade med en dom i Arbetsdomstolen. Utslaget blev att enligt gällande avtal kan arbetsgivaren själv besluta om hur stor undervisningen skall vara. Detta skulle rent teoretiskt kunna innebära att lärarna vid Gävles gymnasieskolor och över allt i landet skulle kunna få 35 timmars undervisning i veckan en ökning med 120 %.
Tjänstefördelningen för hösten är redan klar och Gävle kommun har inte direkt framfört tankar i denna riktning men det är ingen överdriven gissning att lärarna och deras fackliga representanter bör vara djupt bekymrade.
Vilka effekter kan då domstolsutslaget få för Vasaskolan. Det är enkel matematik. Ökar man tjänstgöringen med 10% som man gjort i Sollentuna och även i Sandviken, kan man säga upp 10 % av lärarna som då får mindre tid för att förbereda och efterarbeta sina lektioner och mindre tid till övriga uppgifter. Dessutom är 10% ingen gräns för att öka undervisningen. En kvalitetssänkning lurar bakom hörnet.
Lärarfacken måste naturligtvis agera snabbt och tydligt, i denna hjärtefråga, om de vill ha kvar sina medlemmar. Kan det till och med bli en lärarkonflikt nästa år och det hör inte till vanligheterna.
