Svajigt i Vasaskolan

Då betongplattan som fanns under baracken skulle tas bort (bilas) skedde det under oväsen men det var väntat men mindre väntat var att många rapporterat kände att golven, projektorerna och bänkarna svajade ända upp på fjärde våningen. Kan det vara så att den gamla konstruktionen bidrar till att det svajar?


1870-1871
Då Vasaskolans gamla hus brunnit ned i branden 1869 fick skolan en ny tomt, där den liggar idag. Eftersom hela gävletrakten legat under vatten i tusentals år har ett 10-20 meter djupt lerlager lagt sig över berggrunden. I äldre tid kunde man inte påla ned till fast berg utan man drev ned stockar i i ledan och man kunde nå fem meter eller kanske lite mer. På stockarna lade man plankor eller annat trämaterial och på det byggde man väggarna. Samma metod användes 1912-1914 då skolan byggdes ut.

"Flyter i leran"
Alla gamla byggnader i Gävle är byggda på detta sätt, kyrkan, rådhuset, Gevaliaplatset med flera. Spelar det någon roll att man byggt så? För att det skall fungera måste trämaterialet under skolan vara fuktigt. Om det torkar förmultnar det och byggnaden han få sättningar. Därför har man under lång tid pumpat in vatten i leran för det skall fungera. Man har också i ofta tagit prover för att kontrollera att  grundvattnet under Vasaskolan inte sjunker.

Har det betydelse?
I Gävle rör sig leran någon millimeter, ofta mot Gavleån, varje år. Att rörelsen kan ha betydelse ses främst på Heliga Trefaldighetskyrkan där det södra skeppet rasade under 1700-talet. Även  tornet och väggarna lutar betänkligt och kraftiga järnstänger har dragits från väggarna genom kyrkan för att hålla den samman.
Vasaskolan ligger längre från ån men är ändå påverkad, sprickor lite här och där och under 1980-talet stabiliserades aulan genom att man liksom i kyrkan drog järnstänger från vägg till vägg för att hålla ihop den.

Någon risk för problem?
Knappast för själva byggnaden om man underhåller grunden men svajande projektorer, golv och bänkar bidrar knappast till en god undervisningsmiljö