Den 5 februari befann sig den svenske kungen Karl X Gustav i Nyborg på Fyn med utsikt över det tillfrusna Stora Bält. Han hade några dagar tidigare lett armén över Lilla Bält mellan Jylland och Fyn och hade utan större problem erövrat Fyn. Just denna dag slog vädret om och det kalla och klara vintervädret ersattes av mildväder och en hård vind. Risken var stor att den svenska armén skulle bli fångar på Fyn om isen gick upp. Kungen sände ut spanare år alla håll för att undersöka issituationen, och få veta om det var möjligt att tåga vidare mot Själland eller om man måste återvända till Jylland.
Det rådde stor nervositet i krigsledningen och det kom nedslående resultat från gruppen som undersökt isen mellan Fyn och Själland. Det kom mer positiva rapporter från den sydliga gruppen som gav klartecken för att fortsätta framryckningen från Fyn via Langeland, Lolland och Falster till Själland. Kungen tog ledningen över sina trupper ock meddelande riksamiral Wrangel följande kl. 23 den 6 februari. ”I detta nu gå våra trupper över till Langeland.” Det franska sändebudet rapporterade hem till Paris om vad han upplevt: ”Det var något förskräckligt att färdas över snö och is. De många hästarna trampade upp vägen och snön smälte så att vattnet stod två fot över isen. Med varje steg man tog kunde man befara att finna vattnet öppet och störta i djupet. Kölden var så stark, att man måste hugga sönder brödet i bitar för att få det att tina upp. Man måste också hugga sönder karen med öl och vin. Köttet måste läggas i heta pannor för att tina upp. Allt var obeskrivligt svårt men kungen tänkte bara på att lyckas och skrattade åt alla vedermödorna”.
Det svenska anfallet kom mycket överraskande på danskarna och den 8 februari stod de första svenska trupperna på Själland. Köbenhavn anfölls och danskarna upptog snabbt fredsförhandlingar. Redan den 26 februari slöts freden i Roskilde i vilken Danmark avträdde Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län i mellersta Norge. Karl X Gustav hade tagit en chans och vunnit. Sverige nådde genom denna fred sin största territoriella utsträckning någonsin.