Någon timme efter midnatt dog den f.d. svenske kungen Erik XIV i sitt fängelse på Örbyhus slott. Kungen var vid sin död endast 43 år gammal och det var en bana som börjat lysande som slutade denna vinternatt. Som äldste son till Gustav Vasa fick han en furstlig utbildning och då han var 27 år kröntes han till kung i Sverige. Efter Sturemorden den 24 maj 1567 blev Erik vansinnig. Kungen lämnade Uppsala och flydde till skogs.
Erik XIV återhämtade sig från sin sjukdom och återtog sitt ämbete i början av 1568, men avsattes efter att hans bror Johan och högadeln startat ett uppror.
Under de följande åren flyttades Erik mellan olika slott eftersom Johan fruktade för att han skulle fritas och återta makten. 1570 flyttades han till Åbo, 1571 först till Kastelholm och senare vidare till Gripsholm, 1573 till Västerås och slutligen 1574 till Örbyhus.
Under 1570-talet arbetade Johan III med en ny kyrkoordning som beslutades 1576 och som kallades Röda boken den hade en klar katolsk tendens och uppfattades som en allvarlig avvikelse från evangeliska reformatoriska läran. Den kritik den mötte bekymrade Johan och då uppror bröt ut i landet kom tanken på att utföra den dödsdom som i hemlighet fällts mot Erik XIV 1575. Det sades bl.a. att man ”skola låta tillreda honom en dryck av opium eller mercurium, så stark att han över någre timmar icke kan leva: den skola de giva honom att dricka. Och var han eljest icke vill taga samma dryck till sig, skola de tvinga honom därtill.” Om det skulle vara omöjligt att få i honom giftet ”skola Våre tjänare sätta honom på en stol slå honom åder både till händer och fötter, så att blodet löper honom av, till dess han dör.”
Den 19 januari 1577 anlände Johan Henriksson ett ökänt råskinn till Örbyhus för att bevaka Erik. Snart blev fången dålig och kände smärta i magen och bröstet. Den 24 februari kallades kyrkoherden i Vendel Johan Persson till Örbyhus slott. Erik var dödssjuk och samma dag avlade han skriftermål och förlät sina fiender. Kungen låg sedan mållös i någon tid och avled klockan två på natten den 26 februari.
Av samtida dokument finns antydningar om att Erik förgiftades vilket också tycktes bekräftas då hans grav öppnades och undersöktes 1957. Alldeles säker på vad som skedde kan vi fortfarande inte vara, men en sak är säker, han dog inte av förgiftad ärtsoppa